Så skapade vi Telias nya startsida

Teliastartsida3

Ziggy har arbetat med Telia i över ett år med bland annat att skapa bättre enhetlighet och strategi för deras arbete med användarupplevelsen, UX. Resultatet av detta har synts på flera sätt, oftast som mindre iterationer stegvis, vilket är det sättet vi rekommenderar att man arbetar på för att snabbt få saker att hända och kunna driva på ett förändringsarbete. Nyligen lanserades till exempel en ny toppmeny på Telia.se som en del av arbetet.

En större förändring skedde i början av februari när Telia rullade ut en ny startsida som de skapat tillsammans med oss. Den nya startsidan handlar primärt om tre saker, berättar Tobian Haire, creative director på Ziggy.

  • Att skapa en rikare upplevelse på startsidan.
  • Att etablera ett rikare, renare, mer visuellt tilltal
  • Att fortsätta fokuset på e-handel, tidigare har vi tagit fram mobila produktsidor.

Vi har arbetat med att standardisera komponenter på sajten för att skapa en sammanhängande användarupplevelse. Vi har jobbat med generösa marginaler och vita ytor för att ge ett renare intryck. Vi ville också skapa en rytm i sidan när man skrollar över den genom att alternera mellan grafiskt starka sektioner och moduler som är mer lugna, textbaserade och informativa.

Vi skippade också karusellen i topp på sidan, undersökningar visade att den inte riktigt konverterade till försäljning så som önskat.

”Vi har jobbat hårt med att vässa vår design och UX i digitala kanaler, den nya startsidan är ett exempel på det. Ziggys arbete är helt avgörande för oss i den resa vi är inne i – men det här är bara början!”, kommenterar Magnus Rimbark, Head of UX på digitala kanaler, Telia Sverige.

startsideanatomi
www.telia.se

Nej Annika, digitalisering är mer än bara kundrelationer

Injured Piggy Bank WIth CrutchesMånga gånger underskattar vi kraften i en förändring fram tills dess att vi är mitt uppe i den, eller försöker i det längsta minska dess betydelse för att slippa gå utanför vår egen (eller företagets) komfort-zon, bli obekväma eller ta risker.

Många är de uttalanden som gjorts under åren som tydligt påvisar detta faktum. Thomas Watson bedömde marknadspotentialen för datorer genom att 1943 uttala ”I think there is a world market for maybe 5 computers” och Darryl Zanuck, hög chef på 20th Century Fox uttalade på 40-talet angående den stundande innovationen TV:n att ”Television won’t be able to hold on to any market it captures after the first six months. People will soon get tired of staring at a plywood box every night”.

Och de flesta av oss som var med då kommer säkert ihåg vår egen kommunikationsminister Ines Uusman. Hon sa visserligen inte 1996 rakt ut att ”Internet är en fluga”, men väl att ”[…] jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet […]. Alla pratar om internet, men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad”.

Listan kan göras lång. Det kan även listan på företag som har gått under på grund av att man bortsett från signalerna på det som håller på att hända eller avvaktat tills marknaden exploderat och därmed hamnat på efterkälken.

I ljuset av det är det inte utan att jag blev lite förvånad när SEBs VD Annika Falkengren i dagarna uttalade i en intervju med DN att digitaliseringen är ‘en hajp’, vilken senare även citerades av Affärsvärlden. Banksektorn, kanske mer än några andra, borde väl vid det här laget börja förstå de hot – och likaså de möjligheter, vilka de dock än så länge varit långsamma att skörda på – som digitaliseringen ger dem?

Uttalandet nyanseras visserligen något strax därefter med att ”Vad det i själva verket handlar om är relationer med kund”. Det är visserligen sant. Men samtidigt, om digitalisering hos ledande banker endast ses som en kanal för kunddialog och -kommunikation riskerar man att missa stora möjligheter och blotta strupen för disruptioner.

Det finns få företag jag som kund anförtror så mycket data om mig själv som banken. Hur jag konsumerar och sparar, var jag konsumerar och befinner mig, när jag konsumerar, vad jag tjänar. Helt enkelt stora delar av hur jag lever mitt liv. Samtidigt finns det få saker som betyder så mycket för hur jag lever mitt liv – och som samtidigt upplevs som så tråkiga för så många – som privatekonomi. Rätt använd skulle alltså all denna data betyda unika möjligheter för bankerna att ta proaktiv position, bli relevanta på nya arenor, kunna skapa nya intäktsmöjligheter och nya kundupplevelser på en mängd olika plan.

Samtidigt är det en sektor inte utan utmaningar. Delningsekonomin där vi i allt högre grad värdesätter tillgång framför ägande, P2P-lending, crowdfunding och kryptovalutor borde vara några scenarier på radarn. Hot från nya aktörer och en allt mer fragmenterad marknad i kölvattnet av e-handel och digitaliserade betalningslösningar ett annat. Att 71% av millennials i USA hellre går till tandläkaren än lyssnar på banken, inte alls ser värdet av en bank av idag och hellre skulle anförtro sitt engagemang till Google eller Amazon är ytterligare några. Lägg till detta att banker ofta är hierarkiska organisationer, styrs av regleringar och har föråldrade IT-system som allt tillsammans skapar en långsam förändringstakt. Slutsatsen blir att digitalisering måste handla om mycket mer än kunddialoger för att fixa bankerna för framtiden.

Vidare, i takt med att artificiell intelligens blir ett mognare område börjar tjänster som Siri, Cortana och Hyper faktiskt kunna göra verklig nytta. När så dagens själv-service börjar tas över av dessa concierges, riskerar bankerna att få hålla denna kunddialog med fullständigt rationella assistenter som fattar beslut åt mig med exakthet baserat på data. Det i sig kommer pressa både marginaler och varumärken mot att bli än mer kommodifierade om man inte hittar nya sätt att vara relevanta för kunden.

Så nej Annika, digitalisering är ingen hajp och det stannar inte vid kunddialoger av idag. Istället bör digitaliseringen även ifrågasätta affärsmodell, ekosystem, arbetssätt, innovation och vilka kundförväntningar som kommer vara förknippade med begreppet ‘bank’ i framtiden. Detta om man inte vill riskera felinvesteringar, tappad tid och ytterst att bli irrelevanta.

Ett intressant parentes i sammanhanget är för övrigt att Michael Wolf, VD på konkurrenten Swedbank fick lämna jobbet igår, enligt obekräftad uppgift på grund av för svag digitaliseringstakt.

Bild: Ken Teegardin, Flickr

De viktigaste trenderna från CES 2016

Förra veckan var det den årliga CES mässan i Las Vegas. En mässa med nära 4000 utställare och en mängd produktlanseringar, som allt mer kommit att bli ett nav i den pågående transformationen där produkter utvecklas till uppkopplade tjänster och skapar potential för nya affärsmodeller. Vilket detta år var tydligare än någonsin.

En sammanfattning av några tydliga trender från årets mässa:

1. Transformationen av fordonsindustrin sker nu
Lite på samma sätt som när mobiler gick från att vara en teknikprodukt och Nokia 1999 istället valde att premiärvisa sin senaste mobil på modemässan i Paris, kändes det som att med fordonsindustrin detta år. Även flera äldre tillverkare valde CES istället för Detroit eller Geneve för att avtäcka intressanta koncept, även om flera fortfarande är i tidiga skeden. Mest nyfiken var jag på hemlighetsfulla Faraday Future. Ett bolag finansierat av Jia Yueting som ibland kallats ‘Kinas Steve Jobs’, som rekryterat från Tesla, Apple, Google och BMW och som kaxigt uttalat att Tesla bara utvecklar en modern bil, medan de själva fokuserar på framtidens mobilitet.

Konceptet som presenterades, benämnt FFZERO1 var lite av en besvikelse givet kaxigheten. Visst, det är en väldigt tidig prototyp för att visa vilken kapacitet Faraday faktiskt har skaffat sig på bara 18 månader och sett ur det perspektivet är det imponerande. Och visst, den är i allra högsta grad uppkopplad, den använder för fordonsindustrin helt ny teknik som t ex holografisk projicering för att göra dig till en bättre förare och den är på många sätt något helt nytt. Men ändå, svårt att komma ifrån – det är fortfarande i allra högsta grad en bil.

Mer positivt överraskande var istället utskällda Volkswagen med konceptet BUDD-e, av bolagets nya VD beskrivet som ‘den första helt IoT-baserade bilen’. Konceptet är formmässigt ett modernt omtag av den gamla folkabussen och all funktionalitet, dock tyvärr med undantag för körningen, är drivet av handgester och individuell röststyrning.  En lite rolig funktion, där man använder ett befintligt beteende från en annan kontext, är att man kan swipea upp dörrarna (utan att röra bilen). När VW väl kommer så långt att bilen även är självstyrande och alla stolar kan snurras bakåt mot den gemensamma underhållningsanläggningen är det rullande vardagsrummet faktiskt här.

Slutsatsen är att det fortfarande sker mycket experimenterande utan alltid helt tydlig kundnytta. Men också – att transformationen av fordonsindustrin sker här och nu. Och framför allt, att man som gammal fordonstillverkare bör börja känna inte bara lite stress utan regelrätt oro om man inte redan är på bollen.

2. Smarta hemmet är fortfarande massor av öar med ofta ganska dum data
Det råder ingen brist på kreativa idéer vad gäller de saker i våra hem som kan kopplas upp, och mycket av CES känns fokuserat på detta i år. Från den spelifierade tandborsten som både är smart och utlovar att tandborstning nu blir roligt till den uppkopplade hundmatskålen.

Den stora utmaningen är att flertalet av dessa smarta saker på sin höjd fungerar i begränsade silos inom sina respektive proprietära system, eftersom det fortfarande saknas gemensamma standarder eller dominerande plattformar för att få saker att prata med varandra inbördes. Något jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg på min egna blogg. Detta gäller åtminstone så länge man inte är både nördig och beredd att spendera en förmögenhet på olika hubbar och gateways, vilket begränsar det riktiga lyftet på konsumentmarknaden.

Konsekvensen blir att vi samlar vi på oss data i isolerade öar där vi själva tvingas aggregera och dra slutsatser av, istället för att datan både förädlar sig själv genom dialog med andra datakällor och därigenom ges möjlighet att ge bättre feedback eller t om att ha eget beslutsmandat. Ljusglimtar finns dock och jag hoppas på 2016…

3. Wearables, wearables, wearables
Vi har hållit på med wearables och quantified self ett par år nu, vilket också märks här. Branschen har mognat. Merparten av det som visades är förbättringar inom redan definierade kategorier framför allt med fokus på fitness, snarare än disruptioner eller helt nya tjänster. Fitbit lanserade Blaze, en konkurrent till Apple Watch. Misfit gör fortfarande snyggast gadgets. Och Under Armour var i mitt tycke mest oväntade med ett eget ekosystem av armband, våg, löparskor och hörlurar som känner av din puls. Frågan är dock återigen vad jag som användare skall göra med all denna data?

Jag hoppas att 2016 blir året då denna data istället för att bara pushas ut till mig, istället får möjlighet att används av t ex mitt kylskåp, som utifrån denna kan välja eller föreslå maträtter åt mig, plocka hem de varor jag behöver från den leverantör som tillhandahåller dem i enlighet med mina preferenser samt därefter ge instruktioner till min robot (en annan trend på CES) som ordnar maten åt mig. Alternativt att ge datan mitt kök som sedan stöttar och hjälper mig att bli en bättre kock.

4. Drones och robotar
Föga förvånande var drönare och robotar en annan trend på mässan även i år. Också här är känslan att branschen för framför allt drönare mognar varje år. Ägde jag t ex ett transportföretag skulle jag börja bli orolig på riktigt nu. Årets nyhet var annars Ehang 184, en drönare som kan transportera passagerare. Helt plötsligt kändes självkörande bilar som en hygienfaktor och självflygande dito inte alls långt borta.

Årets mest oväntade samarbete är annars kanske Segway och Intel, som visade en Segway Robot, en slags butler som skall kunna utföra uppdrag när du inte använder den som ett transportfordon. Det kan tyckas som en gimmick – och återigen, frågan om sömlös data kommer behöva lösas innan ‘butlers’ kan skapa riktig användarnytta. Men, att vi kommer ha personliga assistenter både fysisk och virtuell form i framtiden känns givet.

5. Virtual Reality
Med Oculus Rift inom kort tillgängligt för $600, samt både HTC Vive och Playstation VR också i startblocken känns det som att VR slutligen kommer bli en konsumentprodukt under 2016. Detta kommer att skapa nya förväntningar från konsumenter och nya möjligheter för en mängd vertikaler, bland annat inom nöje, underhållning och utbildning.

Vad gäller augmented reality och holografi slutligen, vilket enligt mig innebär en potentiellt större disruption med en potential att äntligen smälta samman digitalt och fysiskt ‘på riktigt’ och utveckla en mängd intressanta tjänster relaterat till detta, är tekniken inte riktigt där ännu. Trots några spännande produkter i kategorin, bland annat den smarta hjälmen Daqri och Kino-Mo’s holografiska displayer och med Microsoft Hololens planerad för release under året, är det dock tydligt att priset fortfarande är högt och tekniken i tidiga faser. Håller tummarna för 2017…

/Christoffer

Medieutredningen: 350 sidor verklighetsbeskrivning – äntligen!

Medieutredningen har publicerat sitt första betänkande. En gedigen lunta på 350 sidor som beskriver tillståndet för svenska nyhetsmedia 2015. Jag har haft förmånen att få delta på ett hörn i arbetet som utomstående expert, tillsammans med Sara Öhrvall, Olle Lidbom och Johanna Frelin. Det betyder att vi varit med och bollplankat texter och tillvägagångssätt, vi har kommit med synpunkter, ifrågasatt beskrivningar, formuleringar, angreppssätt, men även påpekat frågeställningar vi saknat. Det har varit mycket diskussioner, om allt från definitioner av begrepp och små detaljer, till de stora övergripande helheterna. Slutsatserna, däremot, har utredaren Anette Novak och hennes sekretariat dragit.

Mycket av debatten kring medieutredningen har handlat om de krisande tidningarna och mediehusen och vad som kan göras för att rädda dem. Men det har ju aldrig varit uppdraget för utredningen. Utgångspunkten har hela tiden varit demokratin, journalistikens betydelse för demokratin och var vi kan göra för att stärka den. Hur kan vi säkerställa att vi har fria, oberoende, granskande medier som bidrar till stärka demokratin? Det var också för mig en avgörande faktor när jag valde att gå in som rådgivare åt utredningen.

För mig har det varit otroligt spännande att få vara med och påverka framtiden för svenska medier, ansvaret är stort, även om min roll som expert som sagt enbart varit rådgivande. Jag tror det vi som utomstående experter primärt har bidragit med har varit en verklighetskoll, ”reality check”, att de formuleringar och skrivningar som utredningen gjort också stämmer med verkligheten. För det ska sägas, förutom utredaren Anette Novak, så har sekretariatet inte bestått att journalister eller verksamma från mediebranschen, utan handläggare, experter och forskare från myndighets- och forskningsvärlden. Grymt kompetenta, men trots inte med erfarenheter från redaktioner eller tidningsföretagens affärsutvecklingsrum. Utredningen har också jobbat väldigt mycket utifrån ett vetenskapligt perspektiv, att allt ska vara belagt i forskning. Lite trögt såklart, men det gör att det som står där också verkligen är belagt, det är inte en massa tyckande och åsikter. Och de har verkligen gjort ett hästjobb i att sammanställa all all aktuell forskning som finns.

Jag måste erkänna att jag inte läst hela delbetänkandet, men väl de viktigaste delarna, under en elle flera faser av utredningsprocessen. Det största värdet som jag ser det är att vi äntligen får en verklighetsbeskrivning som vi kan enas om. Det är något som jag efterlyst i många, många år. Innan man kan behandla patienten måste man veta vad hon lider av. Där har utredningen gjort ett hästjobb, och inte heller duckat för de knepiga frågorna. Vi vet att print kommer att dö ut, i alla fall på bred front för nyhetsmedia. Vi vet att de digitala intäkterna än så länge inte på långa vägar klarar av att väga upp för tappet i print. Vi vet att jakten på klick varit och är förödande för den samhälllsviktiga journalistiken. Vi vet att de digitala jättarna är det största hotet mot de klassiska svenska nyhetsproducenterna. Vi vet att branschen går igenom ett stålbad, det har gjorts enorma neddragningar, det har drabbat inte minst de enskilda journalisterna som försöker utföra sitt jobb. Vi vet att hat och trakasserier blivit ett allt större problem för många verksamma journalister.

Och nu vet vi också att det befintliga presstödssystemet inte på något vis är anpassat till dagens situation, det måste förändras radikalt. Jag tycker den här tabellen i utredningen sammanfattar det hela väldigt bra:

Även om delbetänkandet inte innehåller några konkreta förslag så pekar det ändå framåt. Det viktigaste är såklart att framtidens mediestöd inte ska utgå efter distribution, utan baseras på innehållet. Syftet är att premiera skapandet av kvalificerad journalistik, inte spridningen av den. Exakt hur detta ska utformas är en delikat nöt att knäcka, men jag har svårt att se att det skulle finnas någon annan väg framåt. Plattform eller medieslag är inte det viktiga längre, utan innehållet.

Jag gillar att utredningen ägnat ett helt eget kapitel åt medieborgare, alltså medborgare som skapar eget innehåll och sprider detta på nätet. Vi har haft många diskussioner om huruvida mediebolagen varit duktiga eller inte på att skapa dialog och samverkan med sina läsare, målgrupper, men vi kan i alla fall enas om att det finns en enorm potential i det. Men begreppet medieborgare är brett, det innehåller allt från youtubestjärnor och instagramkändisar till personer med hemliga twitterkonton som läcker information inifrån stora organisationer.

En viktig fråga har varit digital kompetens. När vi hade samråd lyste det rätt tomt kring borden som handlade om algoritmer och teknik, många journalister ser fortfarande teknik som någon sorts motsats till redaktionellt arbete. I min värld är tekniken snarare dagens tryckpress, ett verktyg för publicering och spridning. Här skulle man kunna önska någon form av satsning, även om kampen är orättvis gentemot de digitala jättarna.

De digitala jättarna ja. Beroendet av dem är svårt att bortse ifrån. Jag blir fortfarande irriterad över argumentet att de inte tillför något eftersom de inte skapar något eget innehåll, då har man inte förstått mycket om modern mediekonsumtion. Men lika irriterad blir jag över jättarnas, och då tänker jag primärt på Facebook och Google, oförmåga att erkänna sin roll som publicister. Att gömma sig bakom tekniken är inte en särskilt ansvarsfull hållning.

Nu är det halvlek. Liten paus. Strax vidtar arbetet att forma konkreta förslag på ett ny mediestöd, slutbetänkandet ska vara klart 30 april 2016. Det kommer knappast vara en enkel resa, men det måste göras. Jag kommer att fortsätta verka som expert i utredningen, och bistå med tips, tankar, ifrågasättande och diskussioner.

5 trender att hålla öronen öppna för

ljudtrender

Den här bloggposten är baserad på en presentation jag höll på konferensen ReadMe i Lund den 26 maj 2015.

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA.

Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv.

Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga.

Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige.

Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket.

Hur hantera detta?

Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen.

Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar.

En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva.

När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor.

Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva.

Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har.

Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor.

Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala.

Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

Och det kommer vi se i den här typiskt amerikanska reklamfilmen för produkten.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör.

Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet.

Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika.

Förra året, 2014 alltså, presenterade jag följande fem trender inom digital läsning på ReadMe.

De var:

  • 5. Är Amazon på väg till Sverige? Nja, inte riktigt än. De har ett kontor som säljer deras molntjänster har fortfarande inte öppnat sin svenska butik.
  • 4. De flexibla skärmarna börjar vi se ute i affärerna nu.
  • 3. I förra årets statistik ökade antalet utlån av e-böcker. Årets statistik släpps i morgon, den 27 maj.
  • 2. Att sälja e-böcker i särskilda tidsbaserade paket var ett av de nya distributionssätten vi tittade på förra året.
  • Men 1:an på listan, Spotify-modellen är det som har exploderat.

Hela presentationen av trenderna inom digital läsning hittar du här tillsammans med länkar till mer läsning.

Lek med uppkopplade saker

iot_logo_square

Sedan ett par år så driver jag IoT Stockholm, en meetupgrupp för alla intresserade av Internet of Things. Vi är nu snart 1500 medlemmar som träffas runt en gång i månaden för att lyssna på presentationer om olika aspekter av uppkopplade produkter.

För två år sedan så hade vi första träffen på Ziggys kontor och nu är det dags att vara här igen. Temat är lek och uppkopplade produkter och vi har som vanligt ett knippe intressanta talare som jag tänkte presentera här.

Jag träffade Matas Petrikas och några av de andra som jobbar på Vai Kai när jag var i Berlin på IoT-konferensen Thingscon för några veckor sedan. De jobbar intensivt med att ta fram en prototyp för en uppkopplad leksak som de kommer dra igång en  crowdfundingkampanj kring i juni. Jag fick se en mängd iterationer över den fysiska formen och höra lite om hur det digitala beteendet ska fungera, och jag ser fram emot att höra mer om det på tisdag.

Tom Evans som ligger bakom BleepBleeps har ett tilltalande angreppssätt för att skapa nya produkter. Han har designat en rad färgglada karaktärer för familjer, utan att ta hänsyn till om tekniken för att producera alla finns ännu. Till den första; Tony Tempa, en termometer för barn, släppte han ritningar för skalet och elektroniken fritt, och nummer två i serien, rörelselarmet Sammy Screamer, har precis levererats efter en framgångsrik Kickstarter-kapanj. Sammy kan hängas på en barnvagn för att skicka en push-notis när barnet i den vaknat eller fästas på en dörr som inte ska öppnas. Tom är en skicklig designer och kommunikatör så det finns ett tydligt fokus på användningen av och utseendet på produkterna.

Utöver dessa två så kommer Hanna Marklund från LeeLuu Nightlights att prata om deras arbete både med att utveckla och marknadsföra en helt ny typ av interaktiv textil och om den uppkopplade nattlampa för barn som använder det nya materialet. Hanna har varit med på en tidigare träff och det ska bli intressant att höra vad som hänt sedan sist!

Jag hoppas vi ses på Ziggys kontor på tisdag! Mer info och anmälan här.

Om du vill prata med mig om IoT Stockholm eller om hur vi på Ziggy jobbar med att ta fram uppkopplade produkter så är det bara att du hör av dig till mig på anders.mellbratt@helloziggy.com.