in Okategoriserade

10 händelser som satte avtryck 2013

Snart är 2013 till ända. Pelle Sten och Mikael Zackrisson sammanfattar med hjälp av alla på Ziggy-kontoret året som gått genom tio händelser som vi tycker definierade 2013.

Fragmenteringen av tv-tittandet fortsätter

De som växer upp i dag gör det i ett landskap där det är självklart att se exakt vad de vill via olika strömmande videotjänster, vare sig det är Youtube eller SVT Play. Det är åldersgrupperna över 65 år som håller uppe siffrorna för det traditionella tv-tittandet i dedikerade tv-enheter.

Samtidigt som svenskarna har allt fler tv-kanaler är det SVT1 och TV4 som har tittarna, tack vare lägereldsprogram som Melodifestivalen, På spåret och Mästarnas mästare för SVT och kvalmatcherna med herrlandslaget i fotboll, Let’s Dance och Så mycket bättre för TV4.

I Video on demand-matchen har Netflix tagit en tidig ledning med mer än dubbelt så många användare som tvåan, Viaplay. En orsak är att Netflix har en stark responsiv tjänst där systemet exempelvis kommer ihåg vilket avsnitt i en serie du senast såg och sömlöst låter tittaren starta visningen i en enhet men fortsätta titta i en annan.

Den 1 februari släppte Netflix serien House of Cards med Kevin Spacey i huvudrollen. Alla avsnitt i den första säsongen släpptes samma dag, den som ville kunde se hela säsongen i ett svep. Vilket många ville.
I USA används begreppet ”binge watching” eller ”binge viewing” för att beskriva hur vod-tjänsterna har skapat ett beteende där tittare ser flera avsnitt i rad under en begränsad tid. Enligt en undersökning som Netflix gjorde tillsammans med Harris Interactive svarade 61 procent att de ”binge”-tittade regelbundet. Men i undersökningen definierade majoriteten av de 1 500 vod-tittarna, 73 procent, att det räckte med att se två avsnitt i rad för att kalla det ”binge watching”.

Samtidigt blir det allt tydligare vilken härva tv-rättigheter är i det nya medielandskapet. Program som bara går att se i datorer men inte i surfplattor. Exklusiva avtal där vissa program eller filmer bara finns i vissa tjänster. Under året har vi sett återkommande men ouppfylld efterfrågan på sökmotorer som kan hitta i vilken tjänst som en viss film eller tv-serie finns. Något som å ena sidan kan ses som en digitalisering av tv-tablån men samtidigt är det en tillbakagång till en knöligare konsumtion, eftersom vi fortfarande måste betala för varje tjänst. Fortfarande är det i många fall enklare att använda pirattjänster än de officiella vod-tjänsterna.

Om vi försöker spana framåt ser vi att det spekuleras i att en aktör som Google eller Apple kan tänkas gå in och köpa rättigheterna för något stort sportevenemang som OS eller Super Bowl och sända det exklusivt på sina egna plattformar. De har onekligen råd med det och sedan ett antal år har de byggt upp en sändningsplattform. De har egen hårdvara (Chromecast respektive Apple-tv). De har streamingkompetens, sedan 2007 arrangerar Apple musikfestivalen iTunes Festival som visas live över hela världen i Apple-tv. Båda företagen har betalningsinformation om miljontals människor även om Apple leder på det området ännu.

Podcasting slog igenom – igen

Vi som var med när podcasting slog igenom i Sverige 2006 har intresserat följt hur det har blivit större och större i omgångar, som när Filip & Fredrik drog igång sin pod 2010 eller 2012 när bland annat Luuk & Lokko och Värvet startade.

Men vad har hänt i år? De båda kvällstidningscheferna Thomas Mattsson och Jan Helin satte sig ner och startade en podcast tillsammans. Något som för några år sedan skulle ses som en omöjlighet. Men i en tid där kvällstidningarnas största konkurrenter inte längre är varandra utan Facebook, Youtube och en miljon andra sajter på nätet är det inte bara möjligt utan kanske även nödvändigt för de båda chefredaktörerna att prata om och marknadsföra den klassiska journalistiken tillsammans för en intresserad publik.

Kristoffer Triumf nominerades till Årets förnyare i Stora Journalistpriset för sin podd Värvet med motiveringen: ”Att locka de svåraste intervjuobjekten till sitt köksbord och nå en bred publik är inget lätt värv. Kristoffer Triumf har visat vägen för podcastens utveckling och möjligheter.” I snitt har varje avsnitt av Värvet 100 000 nedladdningar.

Men han fick också kritik. Expressen tog fram stora sågen när boken bestående av nedskrivna samtal från podden gavs ut. Therese Bohman beskrev det som: ”Killar snackar med andra killar om att vara mediekillar och blir sedan nominerade till Stora journalistpriset som årets förnyare.”

Poddradio har också börjat användas internt på företag. Under året drog Taxi Stockholm igång en podd som ska vara en kanal för interninformation till företagets förare. Samtidigt går stora bolag som IF och Sony in som sponsorer till poddradioprogram.

Varför det har blivit stort är lika lätt att förstå som varför bloggarna exploderade. Det är förhållandevis lätt att spela in och distribuera sändningarna, inte minst nu när allt fler lyssnar mobilt i sina smartphones. Svårigheterna är samma som för all medieproduktion: man måste ha något vettigt att berätta. Där har dock poddradio en stor fördel mot traditionell media. Eftersom det är entusiaster som sänder går det att hitta program inom alla möjliga nischer och personerna bakom micken kan låta sin entusiasm blomma ut utan att behöva hämmas av exempelvis public service-mediernas krav på objektivitet och saklighet.

De virala medietjänsternas vinst över de sökmotorbaserade

Under hösten fylldes Facebook-flödet plötsligt av puffar från Upworthy. I samma veva började ”Öppna brev” publiceras i olika tidningar och vid årets slut ställde sig Timbuktu upp och höll ett väldigt känslofyllt tal i riksdagen i samband med att han tilldelades Fem i tolv-rörelsens pris. Gemensam faktor: det är direkta uttryck som talar direkt till mottagarens känslor.

För några år sedan satsade många publicister stora pengar på att Googleoptimera sitt innehåll. Längst gick Demand Media som skapade hundratals mikronischade sajter. Strax efter börsnoteringen i början av 2011 var företaget värt 13 miljarder, mer än New York Times. I dag är de värda en fjärdedel och företaget gör sig av med allt som kostar pengar för att i stället fokusera på sin ursprungliga affär, att sälja domännamn.

Det blev också något av en tävling mellan traditionella medier i vem som delades mest i sociala medier.
Sajter som Socialanyheter.se visar också på trenden. Många gamla artiklar fick också nytt liv genom att de började delas igen, vilket skapade en viss förvirring.

På Mashable finns det en liten graf överst i varje artikel som visar hur snabbt den sprids i sociala medier, hur viral den är. (Se exempel.)

The year of crazy ideas

2012 spetsade deltagarna på en konferens öronen extra mycket när entreprenören Elon Musk berättade att han höll på att skissa på ett nytt transportsätt. Det skulle vara mycket snabbt och inte väderberoende. Den 12 augusti 2013 presenterade han Hyperloop, ett gigantiskt rör som skulle slunga ett passagerartåg utan behov av räls framåt med hjälp av komprimerad luft.

Den 18 september presenterade Larry Page Googles nya företag Calico, som ska forska om cellernas åldrande, med långsiktigt mål att utrota döden.

Samtidigt köpte Google upp flera olika robotföretag under hösten. Inköpsrundan avrundades med det mest omtalade robotföretaget av dem alla, Boston Dynamics. Boston Dynamics är förmodligen mest kända för sina imponerande och lite skrämmande fyrbenta robotar. Exakt vad Google planerar vet vi inte än, men de har lovat att de inte ska förlänga robotföretagets nuvarande kontrakt med försvarsorganisationen Darpa när de väl går ut.

Den 3 december skickade Elon Musks företag Space X upp en satellit på uppdrag av det europeiska kommunikationsföretaget SES. Media har fokuserat mycket på Space X:s idé om att skicka upp turister i rymden, det är intressant att se vilka projekt som de har inlett när Nasa har tvingats dra ner på sin verksamhet på grund av budgetnedskärningar.

I det här sammanhanget känns Googles självkörande bilar nästan som ett litet, enkelt projekt.

Andra som tänkte stort i år var Mark Post som den 5 augusti serverade en hamburgare gjord på laboratorieodlat kött.

Bitcoin tillfälligt mer värt än guld

Bitcoin

Den 29 november passerade plötsligt värdet på ett Bitcoin ($1242.00) värdet på ett ounce guld ($1241.98). Några minuter senare föll valutan med 13 procent. Vilket är kännetecknande för denna virtuella valuta som fortfarande inte stöds av några officiella finansinstitut.

Då hade det några dagar tidigare läckt ut att tjuvar hade lyckats stjäla bitcoins värda 8 miljoner. Det intressanta här är att eftersom bitcoins är en spårbar virtuell valuta så gick det att följa tjuvarnas transport av pengarna i realtid, från växlingskontor till växlingskontor.

Representanter för bland annat Norge, Tyskland och Kina har gått ut och sagt att de inte erkänner bitcoin som en riktig valuta. I stället kommer bitcoins räknas som tillgångar och beskattas i Norge och Tyskland. I Nederländerna har den före detta centralbankschefen gått så långt att han har jämfört bitcoins med tulpanmanin, den stora finansbubblan i Nederländerna på 1600-talet som räknas som världens första spekulationsbubbla.

Kritiken mot bitcoin har handlat mycket om att valutan stödjer illegal handel med till exempel droger. Men det finns också röster som talar för att valutan kan göra nytta i utvecklingsländer där det traditionellt banksystemet inte är lika utvecklat.

Spektakulära produkter crowd-finansieras

Det mest spektakulära teknikprojektet som lyckades attrahera många finansiärer på crowdfundingsajterna i år var förmodligen Ubuntu Edge. Ubuntu Edge är ett försök att skapa en ny smartphone baserad på öppen källkod. Trots att de lyckades dra in hela 84 miljoner kronor från nästan 20 000 personer var det ändå inte nog, målet var 197 miljoner kronor. I stället för att bygga en egen telefon kommer Ubuntu i stället troligen inkluderas i flera nya telefoner redan under 2014.

Några som i stället lyckades dra in sina pengar och dessutom leverera produkter var bland andra e-inkklockan Pebble, spelkonsolen Ouya (som dock möttes av många besvikna kunder och avslagna recensioner) och 3D-skrivaren Form 1.

Ett projekt som verkligen lyckades var Oculus Rift. Enligt Wired är det det första företaget som lyckats skapa en bra Virtual Reality-upplevelse. De lyckades också med två andra saker: skeppa sina utvecklingskit till tusentals användare under året och rekrytera den legendariska Doom-skaparen John Carmack. Som avslutning på året drog de in nästan 500 miljoner kronor i riskkapital i december.

Narrative fick ihop 1000 procent mer än de bad om på Kickstarter i november 2012, men sköt upp sina leveranser flera gånger under hösten 2013. Finansiärerna var inte särskilt nöjda, vilket är lätt att se i kommentarerna på Narratives blogg. Det här visar hur svårt det kan vara att gå från digitala tjänster (grundarna har bland annat erfarenhet från bloggtjänsten Twingly och videocommunityt Bubblare) till fysiska produkter.

Några andra projekt vi tyckte var intressanta: plockepinn-datorn Kano, 3D-scannern Structure Sensor, den smarta lampan Lifx och Ninja Sphere, som ska vara en enkel och snygg kontrollenhet för det uppkopplade hemmet.

Alla vet vad en 3D-skrivare är

När vi köpte in vår 3D-skrivare förra året var det inte många som besökte kontoret som hade sett en sådan i verkligheten tidigare. I år har nog de flesta i Sverige i alla fall hört talas om dem tack vare bland annat Kobras program (som går att ses på SVT Play några dagar till).

I sitt årliga State of the Union-tal i februari pekade USA:s president Barack Obama ut 3D-skrivartekniken som ett verktyg för att flytta hem tillverkningsindustrin till USA igen och skapa nya jobb.

I Nederländerna rullade kontorskedjan Staples ut sin 3D-skrivarsatsning i september med hjälp av maskiner från irländska Mcor som passande nog skriver ut i fyrfärg på papper.

Samma månad började Kjell & Co sälja 3D-skrivare och skrivarmaterial.

Men vad som förmodligen fick de flesta att upptäcka 3D-skrivare, och som hade en stor roll i Kobra-reportaget, var nyheten att det första fungerande vapnet utskrivet på en 3D-skrivare provsköts i Texas.

Företaget Volumental gör en tjänst där vem som helst kan skapa bra 3D-modeller direkt i sin webbläsare. De har hyllats under året och toppat både Internetworlds lista över Sveriges hetaste entreprenörer och Veckans Affärers lista över Sveriges 100 Supertalanger. Självklart är ritningarna tänkta att skrivas ut på 3D-skrivare.

Nästa år ser hajpen inte ut att mattas av. Flera av de grundläggande patenten för den överlägsna 3D-skrivartekniken SLS (Selective Laser Sintering) släpps nämligen fritt på marknaden. Förväntningarna är att priserna kommer att falla under de närmaste åren – från några miljoner till några tusen – och att de kinesiska maskintillverkarna slår sig in på marknaden. Men 20 år av vidareutveckling och nya patent baserade på grundpatenten gör naturligtvis inte framtiden särskilt enkel trots allt.

Några av de som skrivit långt och läsvärt om 3D-skrivare i år är bland andra:
SvD Näringsliv: 3D-skrivare nära brett genomslag
Ny Teknik: 3D-skrivare tas på allvar
BBC: Imagine a world without shops or factories
The Next Web: 9 ways that 3D printing is going to change business

Papperstidningar blev en döende bransch

Även om det inte lades ned några stora dagstidningar under året så blev ändå 2013 året då tidningskrisen slog till på allvar.
Sparpaketen haglade. Så gott som samtliga stora morgontidningar i Sverige slimmade sina organisationer, och för många var årets sparpaket bara ännu ett i raden.
Känslan av att papperstidningen lever på ett sluttande plan har aldrig varit så stark som i dag.

När man pratar runt i branschen är det inte längre frågan om om, utan när den första dagstidningen läggs ned. Svd har krympt kostymen hela året, ändå går affären inte ihop, trots stora satsningar digitalt. Sydsvenskan krymper. Jätten DN gör stora besparingar. Den gamla ärevördiga tidningen Veckans Affärer gick från att vara en veckotidning till en varannanveckastidning.
Samtidigt tvingas tidningarna samarbeta mera, det talas om att Bonnier skulle slå ihop DN och Sydsvenskan.
Expressen jobbar alltmer nära TV4.

Lösningen för nästan alla svenska tidningshus har hetat betalvägg. 2013 blev året då de stora tidningarna började låsa in sitt innehåll på allvar och lansera betaltjänster.

Drakarna DN och Svd tvingades efter att i några år ha försökt ta extra betalt för sina digitala betaltjänster – alltså mer pengar utöver pappersprenumerationspriset – att lägga in den digitala betaltjänsten som en del av prenumerationspriset, i en förhoppning att flytta pappersläsare in i en digital betalvärld.
En del av tidningarna har redovisat siffror på hur många som tecknat sig för betaltjänsterna men få, om ens någon, har kunnat visa på någon märkbar kommersiell framgång. Det är helt enkelt fortsatt otroligt svårt för tidningshusen att tjäna pengar på läsarintäkter online.

Mycket tyder på att kräftgången kommer att fortsätta under 2014.

…Men nätentreprenörerna gjorde intåg i mediebolagen

För 10 år sedan köpte Schibsted lite av en slump Blocket för vad som då ansågs vara hiskeligt mycket pengar, 183 miljoner. Genom åren har Schibsted utvecklat en tydlig strategi för hur de ska ersätta fallande intäkter från sina traditionella mediebolag med ökande intäkter från nya digitalbolag och digitala delar av gamla medier. Under rätt många år var Schibsted ensamma om att på en bred front bredda sin verksamhet genom att köpa upp eller starta egna digitala tjänster som inte var kopplade till den tidigare medieverksamheten.

På senare tid har Schibsted konsoliderat det här arbetet som ett eget ben i koncernen genom Schibsted Growth.

I juni startades MTGx som ska driva det digitala innovationsarbetet i MTG. MTGx riktar i första hand in sig på att sponsra samlingsplatser för startups och där träffa så många nya företag som möjligt för att tidigt hitta intressanta entreprenörer.

I Bonnier Growth Media har de bland annat skapat ett entreprenörsprogram, Bonnier Accelerator, för att knyta intressanta personer till sig tidigt i processen. Men de har också via Bonnier News Sweden köpt upp och startat bolag som Garantibil, Lånbyte, Betalo och Weatherpal. I News Sweden har köpen hittills i första hand betalats med annonsutrymme.

Sociala köp

Länge var Blocket synonymt med begagnatshopping på nätet men i dag finns det många andra sätt att köpa och sälja prylar online. Framför allt är det många som utnyttjar de sociala medierna för att nå ut med sina varor.

För några år sedan dök bloppisarna upp där bloggarna sålde lätt begagnade kläder och accessoarer.

På Facebook har det senaste året blivit vanligt att använda sig av de hundratals grupper som samlar personer antingen i ett gemensamt geografiskt område, i vissa fall så begränsat som stadsdelen Årsta i Stockholm i andra fall så stort som hela Stockholm, eller i en nisch, till exempel fotografering, geocaching eller lajvrollspel.

Det finns också speciella appar, som Citiboard, som är nischade lokalt, och Osom, som i första hand fokuserar på att skapa en visuellt snygg upplevelse i sin app men också en social aspekt i och med att man kan följa andra användare.

Bubblare

1. Apple köper PrimeSense, företaget bakom Kinect-sensorn, och analysföretaget Topsy.
2. När IT-miljardären Pierre Omidyar förlorade mot Amazongrundaren Jeff Bezos i budstriden om Washington Post valde han i stället att lägga pengarna på att starta en helt ny mediesajt. En av de första rekryteringarna var Glenn Greenwald.
3. Källkritikens död.
4. Både Sony och Microsoft släppte nya konsoler till vardagsrummet (PS4, Xbox One) men har mobiltelefonerna tagit död på de handhållna konsolerna?
5. Allt fler webbtjänster inför Facebook-login och bland de yngre målgrupperna är det vanligt att ha FB i första hand av den anledningen.
6. ComHems Tivo-flopp.
7. GE:s satsning på Industrial Internet.

Här kan du läsa årskrönikan från 2012.
Förra året spådde vi också vad som skulle hända i år. Läs de spådomarna här.
Om någon vecka återkommer vi med våra spaningar inför 2014.

Naturligtvis går det inte att få med allt som har hänt under ett år i en sådan här sammanfattning. Men är det något speciellt du tyckte var signifikant för året som du vill dela med dig av?

  • Malin Crona

    Väl summerat tycker jag! Möjligen saknar jag jakten på ett Spotify för nyheter som en egen punkt och tänker då exempelvis på Schibstedts nyhetsapp Omni som ett tecken på den trenden. Visst, tankarna har funnits ett tag, men jag tror att både Omni och Sociala Nyheters födelse under 2013 kan vara tecken på att det faktiskt händer snart. Vilket förhoppningsvis kan vara en nystart för den egna journalistiken. Och förhoppningsvis kan vi då också avfärda ryktet om källkritikens död som betydligt överdrivet.