Sveriges Radios utvecklingschef Jacob Hamacher välkomnar deltagarna och drar igång 24-timmarshacket.

in Event

Jag åkte på ett hackathon och blev bättre på mitt jobb

Hackawaybussen redo att köra iväg deltagarna för en intensiv helg av kreativitet och kodande.

Hackawaybussen redo att köra iväg deltagarna för en intensiv helg av kreativitet och kodande.

Vi pratar ofta om att jobba agilt och i tajta team. Att bryta gamla mönster, sluta utreda, sluta göra alla dessa förstudier, och börja prototypa i stället.
Ibland är vi grymma på det här på Ziggy. Ibland faller vi av olika skäl tillbaka i gamla hjulspår och driver våra projekt enligt vattenfallsmodellen.

Det finns dock ett utmärkt sätt att tvinga sig själv att jobba agilt – sätt tuffa tidsbegränsningar.
Ibland tvingas vi att göra det av praktiska skäl. Men det finns också grymma metoder för att öva på detta. Vi kör ofta workshops med sånt, men ännu bättre är att göra det på ”riktig”. Ett grymt sätt är att åka iväg på ett hackathon.

På ett hackathon måste du och ditt team få ihop något, bygga en digital tjänst, på en extremt kort tid, ofta bara 24 timmar.

Sveriges Radios utvecklingschef Jacob Hamacher välkomnar deltagarna och drar igång 24-timmarshacket.

Sveriges Radios utvecklingschef Jacob Hamacher välkomnar deltagarna och drar igång 24-timmarshacket.

Så var det häromveckan när jag var på Hackaway tillsammans med omkring 40 andra och byggde tjänster kring radio och podcasts, sponsrade av Sveriges Radio.

På ett dygn hann vi i vårt team, bestående av fyra personer, prova en idé, inse att hälften inte var görbart, krisa, diskutera – ofta ganska högljutt – tänka om, få ny energi, faila igen, och sedan göra om allt en eller ett par gånger till.
Det är en otroligt påfrestande process, men också väldigt belönande, både för att man faktiskt når ett resultat, men minst lika mycket för insikterna under arbetets gång.

Jag skulle vilja sammanfatta lärdomarna så här:

  1. Insikt i hur man tar en idé och verkligen försöker förverkliga den, inte bara pratar om det, utan ser hur görbart det är. Och går i mål med en liten del av den.
  2. Insikt i hur svårt detta är.
  3. Insikt i hur många gånger man måste tänka om under resans gång. Varje gång innebär en rätt stor ansträngning på teamet, man måste fatta beslut, bestämma sig för vad som är viktigast, men också en stor glädje när beslutet är fattat.
  4. Insikt i hur viktigt det är att jobba nära andra, strateger, konceptutvecklare, front end, back end. Om man inte jobbar nära varandra hinner man inte se problemen, tänka om och göra rätt.
  5. Glädjen i att skapa, se hur idéer föds och utvecklas. Nya idéer dyker upp genom gamla. När man stöter och blöter en idé händer saker.
  6. Glädjen i att lära. Det här att man tvingas tänka om så många gånger gör att det man tvingas bearbeta mängder av frågeställningar som annars, under ett mer vanligt utredningsprojekt, kanske skulle komma upp till ytan under en lång, lång tid. Nu har vi helt plötsligt lärt oss väldigt mycket om området på kort tid, tack vare att vi tvingade oss själva.
  7. Svårigheten i att hålla ihop ett team, få alla att jobba åt samma håll, få alla att känna delaktighet, speciellt om man inte känner varandra jättebra innan. I vårt team vad vi två från Ziggy som kände varandra rätt bra, en person till som jag lärt känna under våren, men den fjärde personen var någon som ingen annan av oss i teamet hade jobbat med eller kände sedan tidigare. Även om man kan dela visionen, så har alla olika personlig drivkraft. Det är kanske den knepigaste delen, speciellt på ett hack, dit alla åker för att det är kul. Ingen är chef, men alla vill skapa något.

Vad gjorde vi i Team Poddify då?
Jo, vi byggde embryot till en poddportal, som ska göra det lättare att hitta poddar utifrån hur delade och omtalade de är i sociala medier. Och vi kan väl säga att vi bevisade att det var görbart. Vi gjorde varje steg av processen, rent tekniskt, men hann aldrig bygga ihop alla delarna till en fungerande tjänst. Så fort vi alla kan komma loss från familjeliv, sambosar, resor, jobb och allt annat som fyller tillvaron ska vi göra det. Känslan av att kunna skapa fantastiska saker tillsammans kan ingen ta i från oss. Och det tror jag gäller alla som deltog i hacket. Den energi och glädje som skapades, dels när vi jobbade själva med vårt egna projekt, men kanske än mer när man vid redovisningen på slutet såg alla smarta, snygga, roliga, tänkvärda projekt andra hade gjort – den energin finns kvar länge länge.

Kolla gärna in några av de fantastiska projekten som skapades.