5 trender att hålla öronen öppna för

ljudtrender

Den här bloggposten är baserad på en presentation jag höll på konferensen ReadMe i Lund den 26 maj 2015.

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA.

Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv.

Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga.

Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige.

Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket.

Hur hantera detta?

Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen.

Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar.

En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva.

När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor.

Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva.

Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har.

Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor.

Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala.

Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

Och det kommer vi se i den här typiskt amerikanska reklamfilmen för produkten.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör.

Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet.

Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika.

Förra året, 2014 alltså, presenterade jag följande fem trender inom digital läsning på ReadMe.

De var:

  • 5. Är Amazon på väg till Sverige? Nja, inte riktigt än. De har ett kontor som säljer deras molntjänster har fortfarande inte öppnat sin svenska butik.
  • 4. De flexibla skärmarna börjar vi se ute i affärerna nu.
  • 3. I förra årets statistik ökade antalet utlån av e-böcker. Årets statistik släpps i morgon, den 27 maj.
  • 2. Att sälja e-böcker i särskilda tidsbaserade paket var ett av de nya distributionssätten vi tittade på förra året.
  • Men 1:an på listan, Spotify-modellen är det som har exploderat.

Hela presentationen av trenderna inom digital läsning hittar du här tillsammans med länkar till mer läsning.

Så kan vi hantera övervakningsrädslan

Just nu pågår många olika projekt där publika wifi-nätverk installeras av kommuner i svenska städer, samtidigt installeras också beacon-nätverk i butiker och offentliga miljöer. Rädslan för övervakningspotentialen i nätverken gör att medier gör skrämselnyheter och i en del fall tvingas de som har satt upp nätverken att ta ner dem igen.

Man kan tycka vad man vill om övervakningsaspekterna i både wifi- och beacon-nätverk men det är viktigt att de som ansvarar för utrullning av nya system är öppen och tydlig med hur systemen fungerar och vad det kan finnas för några övervakningsaspekter. I fallet med beacon-nätverk måste man till exempel aktivt ha installerat en app innan nätverket över huvud taget ser att du finns. I wifi-nätverk räcker det med att wifi är påslaget på mobilen eller surfplattan. I alla sammanhang där det finns publika nätverk bör man som konsument också vara medveten om risker med att skicka krypterad data och risken för fejkade nätverk.

Att bara släppa ut ett nätverk i det vilda och hoppas på det bästa är ingen vidare strategi.

Här är några förslag på hur ni kan hantera det bättre:

  • Enkla tydliga villkor som alla förstår, inga 48-sidiga dokument med villkor som ingen orkar läsa.
  • Tydliga löften om vad man kommer göra med datat. Många Facebook-appar lovar till exempel numera ”Vi publicerar ingenting på Facebook utan att fråga dig”. Det är bra och tydligt.
  • Berätta för användarna om vad nyttan egentligen är för dem. Berätta till exempel om hur wifi-mätningen gör det enklare för kommunen att utveckla stadskärnan.

11 skäl till varför Bitcoin är bra

Den virtuella valutan Bitcoin delar folk i två läger, skeptikerna och entusiasterna. Skeptikerna menar att Bitcoin inte kan ha något riktigt värde och att allt bara är en spekulationsbubbla. Entusiasterna menar att det är den nya tidens pengar med samma anarkistiska och ohejdbara kraft som Internet självt.

En känd skeptiker är den legendariska investeraren Warren Buffet. På andra sidan står serie-entreprenören och riskkapitalisten Marc Andreessen som är övertygad om Bitcoins potential. Som svar på Buffets påstående att Bitcoin inte kan ha ett värde sa han “The historical track record of old white men crapping on new technology they don’t understand is at, I think, 100 percent.”

För er som vill försöka förstå vad det är som gör Bitcoin så överlägset existerande betallösningar kommer här en sammanfattning av en Mark Andreessens resonemang kring varför han spår en lysande framtid för denna kryptovaluta:

  1. Det underliggande protokollet, bitcoinprotokollet(BCP) löser problemet med att etablera tillit mellan okända parter över ett öppet nätverk.
  2. Själva bitcoinprotokollet kommer att användas för att kunna överföra digital egendom som signaturer, kontrakt, nycklar, ägarhandlingar för fysiska tillgångar, digital aktier och digitala pengar. Detta utan intermediärer och utan att den digitala tillgången existerar på mer än ett ställe vid varje givet tillfälle.
  3. Själva Bitcoin  möjliggör överföringar utan transaktionsavgifter. Även om transaktionsavgifter kan förekomma så kommer de vara mycket lägre än de 2-3 procent som tas ut i befintliga betalsystem. För exvis handlare som opererar på 5 procents marginal innebär slopandet av kortavgifter en hundraprocentig ökning av vinstmarginalen. Dessutom kan ehandlare ta emot betalninngar från utlandet mycket enklare eftersom bitcoinvalutan är global och inte lokal.
  4. Bitcoins kan till skillnad från pengar inte förfalskas och man slipper kreditkortsbedrägerier. Många ehandlare måste idag säga nej till 5-10 av ordervolymerna pga känsligheten i dagens system att identifiera bedrägeriförsök. Bitcoins antibedrägeri-egenskaper når även in i den fysiska världens butiker.
  5. Det faktum att spekulation har drivit upp värdet på Bitcoin är också det som kommer göra att bitcoins användbarhet ökar snabbare än vad som annars skulle skett.
  6. Bitcoin är inte anonymt utan pseudonymt, som epost. Spårbarheten gör att det är enklare för exvis polis att spåra bitcoins jämfört med kontanter, guld eller diamanter.
  7. Bitcoin har precis samma nätverkseffekter som telefoni eller internet. Fyra slags aktörer driver värdet (1) Konsumenter som vill betala med BC, (2) Handlare som accepterar BC, (3) Miners som validerar transaktioner och faciliterar distribuerad tillit, (4) Utvecklare och entreprenörer som bygger nya produkter och tjänster baserat på BC.
  8. Ett enormt område att bitcoin-innovera inom är de 400 miljarder dollar som varje år skickas hem av gästarbetare till sina familjer och där 10 procent el mer försvinner ner betalbolagens fickor. Bitcoinbaserade lösningar skulle ha en dramatisk effekt på dessa arbetares och deras familjers liv.
  9. Bara 20 länder i världen har fullt moderna banksystem. Bitcoin skulle kunna ge människor över hela världen tillgång till ett modernt finansiellt system och därmed utgöra en kraftfull katalysator. Även de ”banklösa” i moderna länder skulle få det bättre.
  10. Ett tredje område är mikro- eller ultrasmå betalningar. Detta har inte gått att göra med kort/bank tidigare pga avgifterna. Detta kommer möjliggöra nya sätt att ta betalt för innehåll och tjänster. Vidare skulle spam kunna bekämpas genom att framtida mejlsystem endast accepterar mejl där en liten summa bitcoins finns bifogad typ digitala mikrofrimärken :-).
  11. Ett fjärde område är publika betalningar. Under ett TV-sänt sportevenemang höll en åskådare upp en skylt med en QR-kod med texten ”Send me bitcoin!”. Han fick 25.000 dollar inom ett dygn. Insamlingar kan bli enklare eftersom man inte behöver bankkonto el bankgiro.

Jag hoppas att denna översikt hjälpt dig att se potentialen i Bitcoin och i bitcoinprotokollet. I mina ögon är Bitcoin inte en virtuell valuta, det är ett digitalt system framtaget för sköta digitala transaktioner kring mycket mer än bara pengar.

Så här gör vi soptunnan uppkopplad med ett av våra beacon-hack

Här på Ziggy gillar vi att lägga vantarna på ny teknik tidigt, för att lära oss hur den fungerar och för att se hur vi kan hitta nya användningsområden.

Med flera av våra kunder jobbar vi för att se hur de kan utnyttja uppkopplade fysiska lösningar för att förbättra sin affär. Ett exempel på något som kommit ut av en sådan process är en soptunna, eller som i vårt fall, en återvinningstunna, som berättar hur full den är. Nu har vi byggt en prototyp för att validera funktionen. Kolla in filmen!

Rent tekniskt har vi modifierat en beacon att sända ut en specialvariant av ett iBeacon-paket som innehåller ett sensorvärde. Detta värde uppdateras hela tiden, vilket gör det möjligt att mäta hur full tunnan är med hjälp av en sensor. Sedan låter vi den lilla beaconen väcka en iPhone som kanske råkar passera förbi, för att göra en enkel operation – i detta fall att skicka sensorvärdet till en server. Det betyder att vi inte behöver montera ett större batteri och en radio tillsammans med sensorn för att få ett aktuellt värde, utan kan åka snålskjuts på uppkopplingen hos de smarta telefoner som rör sig i närheten.

Vill du veta mer om hur beacons kan användas för att förbättra din verksamhet kontakta mig eller någon annan på Ziggy.

Nike sätter upplevelsen främst

Fuelband och andra armband

Vi nåddes över helgen av ett (halvt) bekräftat rykte om att Nike sparkar en stor del av dem som jobbar med hårdvara som Nike Fuelband och andra produkter.

Det ligger inget egenvärde i att bygga produkter som är uppkopplade. Produkterna måste tillföra värde genom att exempelvis förhöja en upplevelse.

 

Vi brukar nämna samarbetet mellan Nike och R/GA som ett exempel på det skifte som nu pågår – att företag som sysslar med traditionellt icke-digitala produkter och tjänster nu tar hjälp för att hitta sätt att förnya eller stärka kundernas upplevelser. De var tidigt ute med detta, och har sedan följts av en uppsjö av liknande produkter. Nu kan man köpa white-label-armband i bulk på Alibaba.

Vad är då Nikes nästa steg? Inom uppkopplade produkter finns det några olika vägar att gå. En del väljer Nikes tidigare helt vertikalt integrerade modell, som till exempel Automatic, medan andra väljer att bygga och marknadsföra en plattform för lagring av data, lättjobbad elektronik m.m.

Jag tror att Nike sätter kundupplevelsen främst, och har utifrån den valt att inte fortsätta att producera hårdvara (själva och i samma takt som tidigare), utan att istället fokusera på plattformen för tjänster och data. De kan kontrollera vilka de släpper in, och på så vis se till att upplevelsen av den fysiska produkten (gränssnitt, batteritid, kvalitet) håller måttet, och samtidigt anpassa sig för att fortsätta erbjuda en av de bättre tjänsterna för att registrera och hålla koll på sin träning. Det kan också möjliggöra ett arbetssätt med kortare utvecklingscykler samtidigt som de har tid på sig att arbeta med nya tjänster. Nyckeln är så klart att ha kontroll på var användarna har sina data och den inlåsningseffekt och möjlighet till tjänsteutveckling som det medger.

Och så kanske deras nära relation till Apple gör att de vet något om vad som komma skall.

3 exempel på att saker inte längre är vad vi trodde de var

Amazon Fresh. Foto: Kris/Flickr

Amazon Fresh. Foto: Kris/Flickr

Saker och ting är inte alltid vad vi tror de är. När vi pratar om nya tjänster baserade på digital teknik är det lätt att tro att gamla lagar och regler fortfarande gäller, om vad som är en marknad, och hur aktörerna ska hålla sig inom sina olika nischer. Ingenting kunde vara mer fel.

Tvärtom.

Digital teknik gör det inte bara möjligt att skapa nya disruptiva tjänster. Det gör det också möjligt för stora bolag, eller andra bolag med stora kassor, att satsa väldigt stort för att förändra väldigt stora marknader som de inte tidigare varit verksamma inom.

Jag ska ge tre aktuella exempel.

1. Amazon är inte en bokhandel

En av förra veckans stora snackisar var att Amazon kommer till Sverige. Tidningarna skrev om det och frågade svenska bokhandlare vad de tyckte, om huruvida Amazon var ett hot mot de svenska aktörerna, eller svensk bokmarknad överhuvudtaget. En person, Peter Brühl på Adlibris, försökte flika in att Amazon kanske inte riktigt är en bokhandel längre. Vilket han såklart har helt rätt i. Det är ett gigantiskt varuhus, det är också ett hårdvarubolag som skapar egna plattformar, bygger egen teknik.

Nyligen lanserade det en egen tv-box, som konkurrerar med Apple TV och Googles Chromecast men även spelkonsoler. Nu kommer Amazon även med en egen smartphone, som de jobbat i fyra år på att utveckla.

2. Google är inte enbart en söktjänst 

När jag lyssnar på en av mina favoritpodcasts, This Weeks in Startups, diskuteras ofta olika nya satsningar inom lokala leveranser från jättar som Google och Amazon. Båda två håller på och testar olika tjänster som innebär att man kan få varor levererade väldigt snabbt, vi pratar om några timmar som mest. I USA, både på västkusten och i New York-området, finns också flera startups som levererar livsmedel och färskvaror snabbt lokalt. Sprig levererar färdiglagad nyttig mat på 20 minuter i San Fransisco. Taxiföretaget Uber har expanderat verksamheten och lanserat en cykelbudstjänst i New York. ”De är inte en taxirörelse längre, de är ett logistikföretag”, konstaterade en analytiker i podden.

3. Facebook är inte bara ett socialt nätverk

Mitt tredje exempel är Facebook. Det bolagets galna aptit på att köpa upp nya aktörer inom olika former av sociala och kommunikativa tjänster har vi sett exempel på förut.

”Om Facebook betalar 19 miljarder för Whatsapp så är det värt det. Mark Zuckerberg är en smart person”, konstaterar superaffärsängeln och riskkapitalisten Paul Graham.

Nu rapporteras det att Facebook är på väg att starta egen bank. Eller i alla fall ge sig in i finansiella tjänster, som att ge ut någon form av egna elektroniska pengar. Det ryktas även om samarbeten med olika startups inom internationella penningöverföringar. Eftersom en stor del av Facebooks intäkter kommer från kickbacks på in-app-köp inom Facebook så är det lätt att se värdet i att ha större kontroll över det pengaflödet, och att slippa dela med sig av intäkterna till andra betaltjänster.

Det klart att det är en lång resa om man ska utmana traditionella banker och kortföretag. Men är det några som har orken och musklerna att göra det så är det jättar som Facebook.

Det är svårt att sia om hur alla dessa satsningar kommer att lyckas i slutändan. Några kommer säkert haverera, medan andra har rätt stora chanser att inte bara överleva, utan kanske till och med förändra hela marknader, och våra beteenden.

Men bara det att vi troligen redan nästa år går omkring med smartphones som det står Amazon på snarare än Ericsson borde vara väckarklocka nog. Konkurrensen kommer kanske inte därifrån du tror den kommer. Har du koll på detta så har du ett försprång.