5 trender att hålla öronen öppna för

ljudtrender

Den här bloggposten är baserad på en presentation jag höll på konferensen ReadMe i Lund den 26 maj 2015.

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA.

Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv.

Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga.

Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige.

Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket.

Hur hantera detta?

Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen.

Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar.

En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva.

När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor.

Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva.

Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har.

Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor.

Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala.

Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

Och det kommer vi se i den här typiskt amerikanska reklamfilmen för produkten.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör.

Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet.

Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika.

Förra året, 2014 alltså, presenterade jag följande fem trender inom digital läsning på ReadMe.

De var:

  • 5. Är Amazon på väg till Sverige? Nja, inte riktigt än. De har ett kontor som säljer deras molntjänster har fortfarande inte öppnat sin svenska butik.
  • 4. De flexibla skärmarna börjar vi se ute i affärerna nu.
  • 3. I förra årets statistik ökade antalet utlån av e-böcker. Årets statistik släpps i morgon, den 27 maj.
  • 2. Att sälja e-böcker i särskilda tidsbaserade paket var ett av de nya distributionssätten vi tittade på förra året.
  • Men 1:an på listan, Spotify-modellen är det som har exploderat.

Hela presentationen av trenderna inom digital läsning hittar du här tillsammans med länkar till mer läsning.

Nollfriktion, lekfullhet och varför Barnkanalens app kanske är för avskalad

Dagens barn har under hela livet haft tillgång till den teknik som vi andra fascinerat sett växa fram under de sista tio åren. Touch-skärmar och nya operativsystem (läs iPad och iOS) har revolutionerat både spelande och mediekonsumtion. Det är en självklar och okomplicerad del av många barns vardag och att helt obehindrat dra och trycka med fingrarna på skärmar är helt naturligt för dem. En iPad en leksak av många, en leksak som går att variera i oändlighet och som ständigt uppdateras och lockar.

Något vi pratar om ofta på Ziggy är nollfriktion – vi vill att tjänsterna är smarta och gör det lätt för oss att använda dem och nå önskade resultat helt utan hinder. Vi har inte längre tålamod för väntetid eller tveksamhet, då finns det ofta alternativa tjänster eller appar att tillgå.

Barn har samma krav som vi! Om det inte är roligt eller belönande hittar de något annat och lämnar appen oanvänd på hemskärmen. Om reklam stör, är i vägen eller om appen kraschar ofta är det samma visa.

I veckan lanserade Barnkanalen en ny app där allt deras barnrelaterade Play-material är samlat. Materialet har funnits tillgängligt på SVT Play, men där har det förstås alltid funnits en risk att barnen går vilse och tittar på program som inte är lämpliga för dem. SVT har alltid haft bra tjänster, det tog många år innan andra leverantörer var ikapp SVT Play när det begav sig.

Barnkanalens app finns för Android, iOS och Windows Phone och visar egentligen bara webbsidan för Barnkanalens Play, en lösning som är smidig när det gäller brett stöd av olika operativsystem och skärmstorlekar. Det nya gränssnittet är enklare och renare, framförallt innehåller det inte särskilt mycket text. Startsidan visar program i olika kategorier, och längst upp finns bilder på karaktärer. Tanken är att barnen snabbt ska kunna känna igen sina favoriter och välja program efter det, ett tankesätt som Netflix introducerade med deras Netflix for Kids för några år sedan, och som sedan anammats av flera konkurrenter, bland annat svenska Viaplay.

Om man trycker på en karaktär eller en programsymbol får man upp tumnaglar från de senaste programmen, och kan titta på dem med ett tryck till. Visst – de ligger i ordnade med nyaste programmet först, men i övrigt finns det inget mer än bilden här för att beskriva vilket avsnitt det handlar om. Personligen tycker jag att det kan finnas en risk med att skala bort för mycket text i den här typen av tjänster. De som inte kan läsa än, skulle de verkligen störas av en liten text eller en siffra? Och om man faktiskt kan läsa, eller håller på att lära sig, då kan det vara ett uppmuntrande och lekfullt ställe att träna på.

Jag är inte säker på att man egentligen behöver anpassa apparnas gränssnitt för barn. Innehållet och den visuella designen ska ju förstås vara anpassat , och det är ett bra initiativ som SVT nu tagit med en separat Barnkanalen Play (Netflix for Kids har fått en del kritik för att det är alldeles för lätt för barnen att lämna barnläget och ibland har filtreringen helt enkelt inte funkat). Bra interaktionsdesign borde vara tillräckligt intuitiv för att passa alla, och tillåta det mått av trial and error som barn ibland behöver. Om en knapp är rätt placerad och signalerar riktningen på valet spelar det ingen roll om man kan inte kan läsa vad det står på den.

Jag eftersöker däremot en större lekfullhet i Play-tjänster generellt! Ziggys Boris Kehr skrev nyligen om Gamification, och det skulle absolut gå att applicera på den här typen av upplevelser. Det finns ju redan en naturlig progress i och med att man ser fler och fler avsnitt, och det skulle gå att visualisera på ett roligt sätt om man missat något, eller om det kommit nya avsnitt och program. Och vi föräldrar skulle också få en bra inblick i hur barnen beter sig medan vi lagar mat eller kör bilen…

Men det är ju egentligen inte jag som ska testa och recensera Barnkanalens nya app. Men ett test från den riktiga målgruppen (mina barn) får vänta, för nu är det påsk och det ska letas ägg! Tror det kan finnas en belöning i dem också.

Två digitala tjänster som gör dig till vinkonnässör

Är just nu i Toscana och bejakar ett annat stort intresse i livet utöver digitala kanaler. Passar därför på att bjuda på två tips på tjänster som gör dig till en mer medveten vinkonsument.

Men först, det slår mig rent allmänt hur en väldigt traditionell bransch med 8000 år av historik och med en hög grad av mystik kring dess produktionsprocesser varit väldigt snabba att ta till sig modern digital teknik. En vingård vi hoppas kunna besöka under vistelsen skall bland annat ha sensorer som övervakar stora delar av produktionen och bland annat mäter hur mycket vatten vinstockarna konsumerar, liksom hur vinifieringsprocessen fortskrider i källaren, för att sedan leverera detta till en dashboard där vinmakaren kan dra slutsatser om hur olika årgångar och viner utvecklas. Möjligen försvinner lite av ”charmen”, och om detta finns det också en (vad jag förstår) emellanåt rätt het debatt i vinmakarkretsar.

För oss som inte råkar driva vingård, har jag nyligen testat två intressanta tjänster. Den första är från Sensorist, som tagit fram ett sensorpaket specifikt inriktat på vinlagring. Sensorerna mäter dels temperaturen i vinflaskan och dels fuktigheten i den omgivande luften. De är uppkopplade via en gateway mot din telefon så att du kan följa utvecklingen, se historiken kring de flaskor du övervakar och få larm om något inte står rätt till, detta till priset av ca 1500 kr. Som en bonus kan sensorerna när du inte lagrar viner användas till att mäta andra saker i ditt hem, såsom fuktigheten i t ex ett garage.

 

Kanske ännu mer intressant för det stora flertalet är appen Vivino, en app som inte riktigt slagit i Sverige ännu, trots att vi är både mobila och relativt vinintresserade. Den kan kort beskrivas som en blandning av Facebook och Pinterest för viner. Du fotar etiketterna på de viner du dricker, betygsätter dem och skriver om dina smakupplevelser. I gengäld får du rekommendationer utifrån din smakprofil på viner du troligen gillar i din prisklass. Därutöver kan du följa andra personer och se vad de dricker för att därigenom hitta ny inspiration. En aspekt av gamification finns också som uppmuntran att våga prova nytt genom att du samlar ”badges” i takt med att du provar nya druvor, länder och liknande.

 

Appen är gratis i grundutförande. Köper du ”Pro”-versionen (38 kr) har du även möjlighet att hålla koll på de viner du lagrar och hur de betygsätts av andra som väljer att konsumera samma vin och årgång vid olika tidpunkter.

Ser med detta fram emot att få lite högre konkurrens om min i nuläget tämligen höga ranking som 191:e mest aktiva användare i Sverige.

Trevlig helg!

 

Facebook Paper ett steg mot framtidens nyhetskonsumtion

Det finns klassiska nyhetskanaler som Headlines, Tech, Sport, med mera att prenumerera på i Paper

Välj mellan flera nyhetkategorier i Paper

Lagom till tioårsdagen lanserade Facebook igår sin nya app Paper. Den finns till en början enbart i amerikanska iTunes, men det går ganska enkelt för svenskar att ladda ned den genom att bara byta land i app store-inställningarna.

Paper är snygg, otroligt enkel att använda och lätt vanebildande. Den gamla Facebook-appen känns rätt snabbt ganska mossig, med alla små knappar och ikoner att klicka på. För att inte tala om webbversionen.

Och utseendet är väl det första man tänker på, som visar att detta är något nytt. Designmässigt visar Paper en tydlig vägen in i framtiden. Det är stora bilder, navigering genom att svepa uppåt, nedåt, åt sidan, allt är väldigt intuitivt. Jag fattar principerna på några minuter.

Facebook Paper facebookflödet

Facebookflödet i Paper.

Designen med varje post som en ”lapp” eller bricka känns igen från appar som Jelly. Och sätter att ”vika upp” en post man vill läsa i sin helhet känns föga förvånande väldigt mycket Flipboard. Sättet bläddra igenom nyheter känns också igen från Circa.

Det är överlag få knappar, mycket gester, animerade övergångar (otroligt snygga), parallax, och utnyttjande av själva telefonen i sig (vinklingen för att se bilder). Det är svårt att inte säga att mobila gränssnitt håller på att förändras i grunden, tiden då en mobil version av en tjänst vad en nedbantad variant av den digitala är på väg bort. Nu pratar vi helt nya upplevelser, helt anpassade till både den mobila kontexten och helt nya, mer taktila interaktionsprinciper.

Privata bilder Paperflödet

Privata bilder Paperflödet

Trots det är den riktigt stora förändringen är inte gränssnittsdesignen, som jag ser det, utan sättet att paketera media. Nyhetsaggregatorer har funnits länge, diskussionen kring vad tjänster som Google News får göra med mediebolagens innehåll har funnits länge.

De senaste åren har Flipboard vunnit lite mark, även om tjänsten inte riktigt slagit igenom i de breda lagren. Här hemma har Ted Valentins Socialanyheter.se blivit ganska populär, för sitt sätt att lyfta fram innehåll baserat på mängden delningar i sociala medier. Men gemensamt med alla dessa är att de inte är personaliserade, och att de inte heller har någon vettig affärsmodell, vilket hindrat deras tillväxt.

Facebook Paper är en chans att lösa en del av de problemen. För det första så ligger allt innehåll kvar på befintliga webbsajter, så annonsvisningarna tillfaller innehållsägaren. Dessutom är personaliseringen och möjligheten till social interaktion inbyggd, egentligen är det ju i grunden samma innehåll som i din vanliga Facebookapp, det är bara presentationssättet som skiljer, plus att du kan prenumerera på traditionella ämneskanaler, som i Flipboard.

Vi är ganska många tunga användare av sociala medier som mer eller mindre gått över till att nästan helt använda våra sociala nätverk som filtrerare och upptäckare av nyheter. Behovet av att gå in på enskilda nyhetssajter blir allt mindre när alla stora och intressanta nyheter ändå hittar sig fram till oss via sociala kanaler.

Facebook Paper är ännu ett bekräftande på denna trend. Vad som står på tidningarnas förstasidor har aldrig varit så oviktigt som idag, imorgon kommer det vara ännu mindre viktigt. Tidningshus som Bonniers Tidskrifter jobbar redan nu med att använda sociala medier som det primära sättet att locka trafik. Nya medieaktörer som Upworthy rider också på denna trend.

När man vill läsa en länk så "viks" nyheten upp, ungefär som på Flipboard.

När man vill läsa en länk så ”viks” nyheten upp, ungefär som på Flipboard.

Mycket tyder på att traditionella mediers roll som gatekeepers och kuratorer kommer minska än mer framöver. Journalisterna kommer i stället fokusera på att skapa och lyfta fram sina viktigaste, unika, egna historier. Mer egenproducerat content, och – förhoppningsvis – färre rewrites.

En tredje aspekt på Facebook Paper är den visar hur fragmenterad ”produkten” Facebook har blivit. Vi har en desktoptjänst med en mängd olika funktioner. Vi har en messengerapp för smartphones. En vanlig app för smartphones. Instickspluggar för tredjepartssajter som vi skapa inloggning, gillande, eller komplettera kommentarslösningar a la Aftonbladet. API:et som väldigt många idag använder för att skapa egna inloggningar till tjänster. Och nu också Facebook Paper.

Jag har sagt det förut, och det tål att sägas igen. Facebook är inte ett socialt nätverk. Facebook är en plattform. Nu dessutom utan trist blå ram.

Nedan: Facebooks egna presentationsfilm av Paper.

Därför kan Vine bli ett nytt Instagram

Twitter har kämpat i många år med att hitta en vettig affärsmodell för sin fantastiska plattform. Trots teknisk briljans har Twitter haft svårt att attrahera i de riktigt breda folklagren, och verktygen för att lära sig använda Twitter är alltjämt undermåliga.

Därför är det välkommet att Twitter nu gör nästan helt om och lanserar en otroligt enkel och pedagogisk app, nästan banal i sin funktionalitet.

Vine, resultatet av en startup Twitter köpte i höstas, tillåter användarna att spela in korta videoklipp och sprida dem online, men med den begränsningen att klippen bara får vara sex sekunder långa, och när man tittar på dem, så loopas klippen hela tiden, alltså ungefär som sådana där roliga gif-animationer som folk skickar till varandra på nätet.

Begränsningen kan låta idiotisk, men jag tror likaväl den kan vara snudd på genial. Jag ska förklara varför.

I flera år har folk talat om att video borde bli nästa stora delningstrend efter bilder, fick nytt liv efter Instagrams enorma genombrott förra året. Och visst har det funnits flera appar för skapande och delning av video, men ingen har riktigt slagit.

Varför skulle då Vine göra det? Jag listar några skäl.

  • För det första är formatet otroligt lockande i sin enkelhet. 6-sekundersgränsen är som sagt lika idiotisk som genial. Det blir nästan som en tävling, ”hur kreativ kan du vara på sex sekunder?”
  • Klippen har potential att vara roliga och fyndiga och därmed lämpa sig för spridning, precis som roliga memes, bilder och gif-animationer gör idag. För mig med unga barn hemma är det lätt att se lockelsen i att vara den som har koll på häftiga klipp och sprider dem i sina egna nätverk, får likes och så vidare. När jag sitter med appen och kolla är det väldigt lätt att jag fastnar och bara tittar vidare, ”bara ett klipp till”, för de är så korta och ofta rätt roliga. En typisk underhållande tidstjuv, med allt bra och dåligt det innebär. Eller kolla in mitt första klipp nedan, några snabba bilder på några av kollegorna här på kontoret på morgonen.
  • Vine har också löst skapandefrågan. Ett problem med video har alltid varit att det är lite för svårt att göra bra videos. De flesta människor är ganska dåliga videofotografer, ungefär som de flesta är dåliga stillbildsfotografer. För stillbilder kom Instagram och räddade oss med sina tjusiga filter, nu kommer Vine med en busenkel inspelningsapp och räddar oss. Eller lurar oss att tro att vi kan filma, välj tolkning själv. Enkelt är det i alla fall; du spelar in filmen genom att hålla ett finger mot skärmen, när du lossar på fingret pausar inspelningen, sedan vid nästa touch fortsätter det, och så vidare. Ett dagisbarn grejar det.
  • Begräsningen på sex sekunder gör att vi slipper det största problemet med video på nätet idag – att folk spelar in alldeles för långa, sega klipp.
  • Distribution är löst. Genom Twitter har Vine redan en ganska stor plattform för att nå ut, nu kanske inte Twitter är så stort bland den primära målgruppen, unga, i Sverige, men i många andra länder är det annorlunda, till exempel Holland och USA.
  • Det faktum att Facebook redan har reagerat (genom att blocka möjligheten att hitta fb-kompisar i Vine-appen) tyder på att Facebook känner sig hotat. Och Facebook sägs ha något liknande inom video på gång.


Oavsett om Vine blir en framgång eller inte, så är både idén och genomförandet lockande. Sättet att spela in video borde sätta någon form av ny standard för mobila enheter. Och att sprida roliga, korta klipp på nätet, jag det gör ju folk redan.

Vad tror ni? Kommer ni använda Vine för att göra roliga klipp? Kommentera gärna!

Ikea behöver sälja mer i appen

Den nya Ikea-katalogen har släppts och tillsammans med den har möbelföretaget även lanserat en förstärkt verklighet-app som ska komplettera pappersprodukten. Vi ser dock en potential att hjälpa konsumenten mer.

Så här presenterar Ikea appen själva.

Appen fungerar helt enkelt så att när du håller upp mobilen över särskilt uppmärkta sidor i katalogen så känner den igen innehållet och presenterar utvalt material i telefonen. Det kan vara videoklipp eller bilder.

Bilderna kan visa produkterna, till exempel ett skåp, i andra sammanhang än de som fick plats i papperskatalogen. I de mer ambitiösa bilderna går det att scrolla framåt för att se samma miljö med mer eller mindre inredningsdetaljer.

Bilder från Ikeas katalogapp

De båda videoklipp vi tittade på tillhörde två olika kategorier, dels en så kallat rolig reklamfilm om hur bra det är med textilier, dels en infomercial om vilka innovativa produkter Ikea kan göra med hjälp av de nya led-lamporna.

Det vi har sett i appen definierar vi som tillbakalutad läsning. Men vi tror att om appen ska hjälpa Ikea att öka sina försäljningssiffror bör nästa version vara mer framåtlutad. Med fokus på konsumtion och inspiration.

Det första vi noterade när vi tittade på appen var att det inte går att få fram mer information om de produkter vi tittade på. Som konsument vill jag åtminstone kunna klicka på en vara och få upp mer information om den och lägga till den i en inköpslista. Sedan vore det naturligtvis bra om det gick att välja ett favoritvaruhus och då automatiskt få upp information om var i butiken varan finns och lagersaldo.

Ett område som konsumenterna fått Ikea att jobba mer med i sin marknadsföring är återanvändning av produkterna, genom bland annat Livet hemma-sajten som säkert inspirerades av bland annat Ikea hackers. Livet hemma finns även som app och vi ser en stor potential i att koppla ihop de här båda apparna eller inkludera utvalt material från Livet hemma i Katalog-appen. Här har Ikea en chans att direkt konkurrera med inspirationsprogrammen i tv om konsumenterna.