Lek med uppkopplade saker

iot_logo_square

Sedan ett par år så driver jag IoT Stockholm, en meetupgrupp för alla intresserade av Internet of Things. Vi är nu snart 1500 medlemmar som träffas runt en gång i månaden för att lyssna på presentationer om olika aspekter av uppkopplade produkter.

För två år sedan så hade vi första träffen på Ziggys kontor och nu är det dags att vara här igen. Temat är lek och uppkopplade produkter och vi har som vanligt ett knippe intressanta talare som jag tänkte presentera här.

Jag träffade Matas Petrikas och några av de andra som jobbar på Vai Kai när jag var i Berlin på IoT-konferensen Thingscon för några veckor sedan. De jobbar intensivt med att ta fram en prototyp för en uppkopplad leksak som de kommer dra igång en  crowdfundingkampanj kring i juni. Jag fick se en mängd iterationer över den fysiska formen och höra lite om hur det digitala beteendet ska fungera, och jag ser fram emot att höra mer om det på tisdag.

Tom Evans som ligger bakom BleepBleeps har ett tilltalande angreppssätt för att skapa nya produkter. Han har designat en rad färgglada karaktärer för familjer, utan att ta hänsyn till om tekniken för att producera alla finns ännu. Till den första; Tony Tempa, en termometer för barn, släppte han ritningar för skalet och elektroniken fritt, och nummer två i serien, rörelselarmet Sammy Screamer, har precis levererats efter en framgångsrik Kickstarter-kapanj. Sammy kan hängas på en barnvagn för att skicka en push-notis när barnet i den vaknat eller fästas på en dörr som inte ska öppnas. Tom är en skicklig designer och kommunikatör så det finns ett tydligt fokus på användningen av och utseendet på produkterna.

Utöver dessa två så kommer Hanna Marklund från LeeLuu Nightlights att prata om deras arbete både med att utveckla och marknadsföra en helt ny typ av interaktiv textil och om den uppkopplade nattlampa för barn som använder det nya materialet. Hanna har varit med på en tidigare träff och det ska bli intressant att höra vad som hänt sedan sist!

Jag hoppas vi ses på Ziggys kontor på tisdag! Mer info och anmälan här.

Om du vill prata med mig om IoT Stockholm eller om hur vi på Ziggy jobbar med att ta fram uppkopplade produkter så är det bara att du hör av dig till mig på anders.mellbratt@helloziggy.com.

Dags för Sverige att skapa en digital medborgarguide

Information_about_“Apply_for_a_UK_visa”_-_GOV_UK

Australien har inspirerats av Storbritannien och lagt upp sin nya medborgarguide offentligt som en publik beta där medborgare kan titta och tycka medan utvecklingsarbetet pågår. När lyckas vi i Sverige göra något liknande?

Medborgarguiden, som finns på beta.australia.gov.au, samlar information om allt som medborgarna i landet kan behöva veta. Allt från vilka regler som gäller vid import eller export av varor, vad som gäller för föräldrar som separerar till var det finns mer information om körkort. All information finns inte på sajten utan de länkar ut till den mest relevanta källan (det kan vara båda andra myndighetssajter men också appar).

På sajten finns också allmän information om landet, som helgdagar och händelser i landets historia. Det finns också rena fakta om myndigheterna och hur man kontaktar dem. Slutligen samlar sajten information och kontaktvägar om man råkar ut för olyckor eller katastrofer.

I Storbritannien pågår ett stort projekt där planen är att ersätta alla myndighetssajter och mycket mer med en enda sajt, https://www.gov.uk/. Här har de precis infört en ny funktion som innebär att nästan alla sidor har en halvöppen statistiksida som visar den viktigaste information man behöver när man ska optimera sidan. Titta till exempel på sidan om att ansöka om ett brittiskt visum, gov.uk/apply-uk-visa.

Genom att lägga till info i url:en efter gov.uk, gov.uk/info/apply-uk-visa, kommer vi i stället till sidan med statistik. Där finns bland annat information om antalet sidvisningar, hur många felrapporter som gjorts om sidan, vilka sökningar som gjorts från sidan och vilka användningsbehov som sidan ska uppfylla. Jake Benilov har skrivit om varför de införde de nya statistiksidorna på projektets blogg.

I Sverige har vi många snygga och bra digitala tjänster som Ersättningskollen, Minpension.se och Verksamt.se. Vi har dessutom en mycket snygg guide till Sverige för turister och andra på sweden.se. Det vore kul om vi om några år kan skriva in sverige.se och inte hamna på turistguiden sweden.se utan på en riktig medborgarguide. En liknande medborgarguide som i Storbritannien, Australien eller Nya Zeeland, där det är lätt att hitta all information som vi som medborgare behöver.

Det är detaljerna som gör det

Innan bilderna laddas på Pinterest visas huvudfärgen i bildrutan.

Lansera snabbt och utveckla iterativt. Så kan de senaste årens utvecklingsprinciper sammanfattas. Men glöm inte bort den sista piffen innan lanseringen. Inspirationen hittar du på Little Big Details.

Little Big Details är en klassisk sajt som fokuserar på en enda sak. De publicerar skärmdumpar och giffar som visar de där små detaljerna som gör det så mycket lättare att komma ihåg en sajt. Efter att ha legat i dvala några månader är de nu tillbaka.

Här är några favoriter från de senaste dagarna och längre tillbaka i tiden.

Tumblr använder en gif för att visa vad som är nytt på tjänsten.

 

ReadMe låter ugglan hålla för ögonen när du skriver in lösenordet.

 

Mailchimp frågar om du råklar ha en ond tvilling när du fyller i ett användarnamn som redan finns när du skapar ett konto.

 

Innan bilderna laddas på Pinterest visas huvudfärgen i bildrutan.

 

Bakgrundsfärgen i sidhuvudet på EA Sports sajt är #eaeaea.

 

När du skapar ett konto på filmsajten Letterboxd använder de kända filmcitat för att skilja människor från spamrobotar.

6 tips till Csports och alla andra playtjänster

C Sports

Ni som läst mig förut vet att jag har en fäbless för fotboll och har tittat en del på sådan i olika digitala tjänster. I går lördag var det så dags igen, toppmöte i spanska ligan, El Clasico, mellan Real Madrid och Barcelona.  För oss fotbollsnördar betyder det inköp hos Csports, som äger rättigheterna till spanska ligan.

Sedan typ 2007 har jag varit, och är fortfarande alltsomoftast kund hos Csports, Viaplay/Viasat, TV4, Eurosport med flera. Jag har bråkat med Viasats socialamedieransvarige på Twitter när deras Champions League-sändningar inte funkade på Mac. Alls.  Jag har mejlat TV4 när jag fått två förstahalvlekar i sändningen i stället en första och en andra halvlek. De flesta tjänsterna har över åren utvecklats enormt och blivit mycket bättre. Viaplay kanske är nummer ett i kundupplevelse idag, bland sportaktörerna, men även TV4 har blivit otroligt mycket bättre.

Därför förvånas jag så över att Csports fortfarande är en så dålig tjänst. De har till och med redesignat den, rent grafiskt, men fortfarande kvarstår nästan alla jobbiga problem. Den största förbättringen som jag sett den är att man nu kan använda Google Chrome på Mac, som är min favoritbrowser. Men alla andra problem kvarstår. Och efter fyra, fem år, så känns det lite tröstlöst.

Därför publicerade jag några tips till Csports på Twitter.

Detta hör förbryllat mig i många år. Men igår fick jag svaret på Twitter.


Jag dubbelkollade detta, och det visar dig stämma. Som kund hos Csports och TV4 Play har jag alltså samma lösenord på båda tjänsterna, fast utan att veta om det. Så varje gång jag ska logga in på CSports och inte kommer in, så beror det på att jag bytt lösenord på TV4 Play. Och nästa gång jag ska logga in på TV4 Play så går det inte heller, eftersom jag bytt lösenord på CSports. En oändlig ond cirkel som alltså pågått i typ fem år för mig. Utan att någon hos vare sig TV4 eller Csports har kommunicera detta.


Inget stort fel, men bidrar till massa onödig irritation och krångel.


Kanske lite överkurs, men man blir så snabbt bortskämd, när både Netflix, SVT Play och Viaplay har det. Men det skulle verkligen lyfta tjänsten.


Jag har som sagt köpt matcher av Csports i minst fem år. Ändå får jag det här välkomstmejlet, efter mitt matchköp, som bara bevisar att Csports inte har någon som helst koll på mig eller hur mycket pengar jag gett dem över åren.

”Nu är du bara ett par klick bort ifrån Sveriges och världens hetaste livesport online. Vi hoppas och tror att du blir riktigt nöjd med ditt köp.”

Tänk om ni bara hade sagt ”Välkommen tillbaka!” i stället, så mycket trevligare det hade känts.

Den här är lite mer tricky, men många andra aktörer har lyckats lösa det, så det borde gå.

Och så mitt bonustips:

6. Gör användningstester och djupintervjuer med användare
Då kommer ni får reda på allt det här och lite till. Och få bra input till ert utvecklingsarbete. Då behöver det inte ta fem år att lösa sånt här. Vi på Ziggy hjälper gärna till.

Så kan vi hantera övervakningsrädslan

Just nu pågår många olika projekt där publika wifi-nätverk installeras av kommuner i svenska städer, samtidigt installeras också beacon-nätverk i butiker och offentliga miljöer. Rädslan för övervakningspotentialen i nätverken gör att medier gör skrämselnyheter och i en del fall tvingas de som har satt upp nätverken att ta ner dem igen.

Man kan tycka vad man vill om övervakningsaspekterna i både wifi- och beacon-nätverk men det är viktigt att de som ansvarar för utrullning av nya system är öppen och tydlig med hur systemen fungerar och vad det kan finnas för några övervakningsaspekter. I fallet med beacon-nätverk måste man till exempel aktivt ha installerat en app innan nätverket över huvud taget ser att du finns. I wifi-nätverk räcker det med att wifi är påslaget på mobilen eller surfplattan. I alla sammanhang där det finns publika nätverk bör man som konsument också vara medveten om risker med att skicka krypterad data och risken för fejkade nätverk.

Att bara släppa ut ett nätverk i det vilda och hoppas på det bästa är ingen vidare strategi.

Här är några förslag på hur ni kan hantera det bättre:

  • Enkla tydliga villkor som alla förstår, inga 48-sidiga dokument med villkor som ingen orkar läsa.
  • Tydliga löften om vad man kommer göra med datat. Många Facebook-appar lovar till exempel numera ”Vi publicerar ingenting på Facebook utan att fråga dig”. Det är bra och tydligt.
  • Berätta för användarna om vad nyttan egentligen är för dem. Berätta till exempel om hur wifi-mätningen gör det enklare för kommunen att utveckla stadskärnan.

7 frågor och svar om kundresor

Exempel på en kundresa,  i det här fallet för en försäkringsportal

Exempel på en kundresa, i det här fallet för en försäkringsportal

Att arbeta med kundresor blir allt vanligare. Numera talar även stora managementkonsulter om vikten av att göra kundresor.

Lina Holmgren, strateg på Ziggy

Lina Holmgren, strateg på Ziggy

Vi ställde 7 frågor om kundresor till Ziggys strateg Lina Holmgren som genomfört åtskilliga kundresor åt kunder.

1. Lina, vad är egentligen en kundresa?

En kundresa beskriver en process utifrån kundens perspektiv, utifrån och in, till exempel en köpprocess. Vad kunden gör, vad som händer och hur hen upplever det. En kundresa täcker ofta in ett längre spann än motsvarande processer på företaget. I den beskriver man alla så kallade touchpoints mellan kund och företag, men det kan också gälla andra viktiga aktiviteter som kunden ägnar sig åt under processen, men där företaget inte är inblandat.

Man pekar särskilt ut de touchpoints som orsakar frustration hos kunden, ”painpoints”. På motsvarande sätt kan man också peka ut touchpoints där kunden är särskilt tillfredsställd, ”gainpoints”, men de är oftast inte lika intressanta.

2. Varför gör man en kundresa?

Ett huvudsyfte med att ta fram en kundresa är ofta att man vill eliminera painpoints. Men på en mer generell nivå är syftet med kundresan är att få en djupare förståelse för kundens situation, synsätt och drivkrafter. Det är ett sätt att säkerställa att man inte löser fel problem eller missar affärsmöjligheter.

Vi på Ziggy tycker att det är viktigt att en kundresa alltid innehåller ett affärsperspektiv. Vad är det mest gynnsamma för företaget i varje steg? Dessa två perspektiv, kundens och företagets, ska synkas för att synergier ska uppstå. Det finns ingen poäng för ett företag att försöka uppnå något som kunden är ointresserad av, på samma sätt som det inte finns någon poäng att tillgodose ett kundbehov utan att det har relevans för verksamheten.

3. När ska man göra en kundresa?

En kundresa gör man för att få en djup förståelse för nuläget. Det är ett sätt att beskriva resultatet av en målgruppsanalys, men det påverkar också hur man genomför målgruppsanalysen.

Man kan också använda kundrese-formatet för att beskriva ett önskat, framtida läge. Och då blir det särskilt kraftfullt om man också har nuläget så att man tydligt kan påvisa förändringarna som behöver ske, gapet.

4. Hur jobbar man vidare med utkomsten av kundresan?

Kundresan, alltså resultatet, kan se ut på många olika sätt beroende på vad man behöver belysa. Och det vet man inte alltid i förväg.

Kan alla målgrupper beskrivas i samma kundresa (kanske med olika flöden, men i samma bild) eller skiljer de sig så mycket åt att vi behöver göra flera olika kundresor?

Finns det något särskild egenskap som behöver betonas, ex vilka devices som används när eller vilken kanal som används när?

När man har en färdig kundresa används den till att identifiera och prioritera förbättringar. Ibland har man en idé redan från början om vad som behöver förändras, men vill ha mer underlag till hur det bör ske. Ibland har man ingen aning i förväg om vilka konsekvenserna kan bli.

Nödvändiga förbättringar kan gälla gränssnitt, att man behöver göra något enklare eller tydligare för kund. Det kan också gälla förändrade processer eller organisatoriska förändringar. Det är inte alls ovanligt att man identifierar kundbehov som faller mellan stolarna mellan organisatoriska enheter eller processer, behov som ingen har ansvar för – exempelvis att en enhet (försäljning) ansvarar för köpsituationen och en annan enhet (kundtjänst) ansvarar för användningssituationen (problem som kan uppstå). Men ingen enhet ansvarar för leverans och mottagande.

I vissa fall kan man också behöva identifiera helt nya produkter och tjänster.

5. Vilken typ uppdragsgivare har störst nytta av en kundresa?

Alla! Jag kan inte komma på någon organisation som inte behöver förstå sin målgrupp.

Att det kallas KUND-resa är bara en begreppsvärld från metodiken. Arbetssättet kan lika väl tillämpas på organisationer som inte kallar sina målgrupper för kunder, som offentlig sektor. Arbetssättet kan till och med tillämpas internt, till exempel för att kartlägga behovet av och användningen av ett intranät.

6. Vad är viktigt för att kundresan ska bli bra? Några tips på hur man ska jobba för att resultatet ska bli så värdefullt som möjligt?

En bra frågeställning att utgå ifrån är värdefullt. Att ha något specifikt man vill veta mer om.

Till exempel ”Vi vill förstå varför kunderna lämnar oss när de flyttar”, eller ”vi vill förstå hur vi kan attrahera fler ungdomar”.

Att göra en kundresa där ALLT ska täckas in är svårt, och man riskerar att den blir för generell och därmed oanvändbar. Då är det bättre att göra flera kundresor som efteråt aggregeras upp till en generell helhetsbild. För då kan man alltid djupdyka ner i delarna om man behöver veta mer.

7. Hur lång tid tar det att göra en bra kundresa? Hur många intervjuer måste man göra?

På Ziggy förespråkar vi att man jobbar iterativt. I en första iteration intervjuar vi ett fåtal kunder, för att få en allmän bild av situationen. Utifrån det kan vi tydligare rikta in oss på det mest intressanta i efterföljande iterationer.

Totalt sett handlar det ofta om 10-20 intervjuer för att bygga upp en kundresa, alla iterationer inräknat. Men som vanligt med målgruppsanalyser så beror det mycket på hur målgrupperna ser ut och hur mycket de skiljer sig åt från varandra. Vi ser gärna att varje målgrupp finns representerad med 3-5 personer.