När vi inser hur lätt det är att mäta hur vi mår öppnas nya möjligheter

Linkuras hälsocoach Maria Eriksson, längst till höger, instruerar ziggyaner.

Linkuras hälsocoach Maria Eriksson, längst till höger, instruerar ziggyaner. Foto: Linkura

Jag har blivit mätt. Uppmätt, analyserad, kvantifierad.
Min mat, min rörelse, min stress och min sömn har registrerats och analyserats i tre dygn.

Vi har kört ett nytt hälsoprogram här på byrån, men i stället för att göra ett vanligt hälsotest på en läkarmottagning har vi använt sensorer, digitala enkäter och dataanalys för att få vår dom.

Linkurasensorn mäter EKG, hjärtfrekvens, andning och räknar utifrån detta ut puls, aktivitet och stressnivå.

Linkurasensorn mäter EKG, hjärtfrekvens, andning och räknar utifrån detta ut puls, aktivitet och stressnivå.

Bakom tekniken står ett svenskt startup, Linkura, som utvecklats en egen sensor för att mäta fysisk aktivitet och stress. Sensorn fästs i ett band runt bröstet och bärs i tre dagar. Det klibbar lite mot huden efter ett tag, men man vänjer sig ändå. Efter tre dagar kändes det faktiskt skönt att veta att någon har koll på hur man mår, kände mig nästan lite naken när jag tog av den efter mätningen.

Efter tre dagars mätning, tre dagar då man även rapporterar in vad man äter, hur mycket man stressar och sover, och andra eventuella speciella händelser via ett webbgränssnitt, då får man sin dom. En hälsocoach går igenom alla resultaten och förklarar vad som registrerats, vad man gör bra och vad man borde förbättra.

Lite för mycket stillasittande för bloggaren

Lite för mycket stillasittande för bloggaren

Jag trodde nog jag skulle få sämst betyg på matvanor. Men de var faktiskt helt okej, däremot satt jag still lite får långa stunder (även om jag motionerade tillräckligt i övrigt). Men värst var att jag stressade för mycket och sov alldeles för lite under de tre dagarna.

Nu är det bara tre dagar man gör testet, och de kan man inte välja själv. Men det ger ändå en tankeställare över hur man lever sitt liv. Det är samma mekanism som gör att man sänker sin elförbrukning med 15 procent automatiskt, när man får förbrukningen visualiserad för sig.

Stressen är som högst när barn ska hämtas, tydligen.

Stressen är som högst när barn ska hämtas, tydligen.

Ens enskilda mätresultat är hemligt för alla utom den hälsocoach man får träffa. Men jag skulle nog vilja att fler kunde se dem. Jag förstår att det kanske inte skulle vara så bra att ens chef fick se alla detaljer i rapporten. Men jag tror ändå att jag, och ganska många andra, skulle få lättare att skärpa till sig om det fanns någon grupp man kunde vara med i, se andras data, på en övergripande nivå, och kunna peppa varandra.

Vidare vill jag såklart göra en uppföljning. En insikt är att man som individ har väldigt svårt att ha en överblick över hur man mår, rent allmänt, i fråga om stress och sånt, över tid. Det är jättesvårt att komma ihåg om man stressade mer i vintras, förra hösten, för att inte tala om för ett eller flera år sedan.

Det vore intressant att se vad man kunde skapa för hälsoarbete om anställda fick använda sådana här verktyg regelbundet över en längre tid. Ska bli spännande att se hur Linkura kommer utveckla sin produkt och tjänst framöver. Möjligheterna är enorma när man inser hur lätt det är att faktiskt få en vettig bild av man mår.

Nike sätter upplevelsen främst

Fuelband och andra armband

Vi nåddes över helgen av ett (halvt) bekräftat rykte om att Nike sparkar en stor del av dem som jobbar med hårdvara som Nike Fuelband och andra produkter.

Det ligger inget egenvärde i att bygga produkter som är uppkopplade. Produkterna måste tillföra värde genom att exempelvis förhöja en upplevelse.

 

Vi brukar nämna samarbetet mellan Nike och R/GA som ett exempel på det skifte som nu pågår – att företag som sysslar med traditionellt icke-digitala produkter och tjänster nu tar hjälp för att hitta sätt att förnya eller stärka kundernas upplevelser. De var tidigt ute med detta, och har sedan följts av en uppsjö av liknande produkter. Nu kan man köpa white-label-armband i bulk på Alibaba.

Vad är då Nikes nästa steg? Inom uppkopplade produkter finns det några olika vägar att gå. En del väljer Nikes tidigare helt vertikalt integrerade modell, som till exempel Automatic, medan andra väljer att bygga och marknadsföra en plattform för lagring av data, lättjobbad elektronik m.m.

Jag tror att Nike sätter kundupplevelsen främst, och har utifrån den valt att inte fortsätta att producera hårdvara (själva och i samma takt som tidigare), utan att istället fokusera på plattformen för tjänster och data. De kan kontrollera vilka de släpper in, och på så vis se till att upplevelsen av den fysiska produkten (gränssnitt, batteritid, kvalitet) håller måttet, och samtidigt anpassa sig för att fortsätta erbjuda en av de bättre tjänsterna för att registrera och hålla koll på sin träning. Det kan också möjliggöra ett arbetssätt med kortare utvecklingscykler samtidigt som de har tid på sig att arbeta med nya tjänster. Nyckeln är så klart att ha kontroll på var användarna har sina data och den inlåsningseffekt och möjlighet till tjänsteutveckling som det medger.

Och så kanske deras nära relation till Apple gör att de vet något om vad som komma skall.

Resonate: Tips från en digitalfestival

Armband

Filip Visnjic kuraterar Creative Applications Network som är en sajt för digitalkonst. Sedan ett par år tillbaka har han och några andra arrangerat Resonate, en årlig festival i Belgrad för digitala konstarter. Årets upplaga av Resonate äger rum i helgen, så jag tänkte ägna detta inlägg till att tipsa om några av mina favoritpresentationer från tidigare år.

Bäst förra året var Liam Young, arkitekt och designer som bland annat arbetar med att visualisera möjliga framtider för att bättre kunna diskutera dem. Han skriver bland annat på Tomorrow’s Thoughts Today. Flera andra pratade också om sina och andras projekt inom designfiktion, men Liam är den som bäst ramar in och beskriver sitt arbete.

Camille Scherrer är konstnär och lärare på HEAD i Geneve, och skapar interaktiva installationer och objekt som blandar djur och natur med teknik. Hon har startat Digitalpes för att göra mer av det tillsammans med fler, och första upplagan äger förhoppningsvis rum i sommar. I sin presentation beskrev hon några av sina projekt och de samarbeten de medfört.

Trots att 2012 var första året så var det ingen brist på bra talare och presentationer. Régine Debatty som till vardags skriver på We Make Money Not Art höll en intressant presentation från sitt uppfriskande perspektiv på digital och interaktiv konst och design.

Nicholas Felton har haft stor del i att skapa tidslinjen du ser på Facebook varje dag. Innan han började på Facebook har han länge loggat mycket i och om sitt liv, och presenterar ett urval av informationen i en vacker trycksak, ”The Annual Report”. Det är fascinerande att höra om hur han började logga data och hur hans loggande utvecklats och förändrats över tid. Han har tillsammans med några andra nyligen släppt en app för loggning som heter Reporter.

Grattis Memoto! Och grattis till oss som snart får er kamera!

Narratives kamera som tar en bild var 30e sekund

Narratives kamera som tar en bild var 30e sekund

Efter en ganska lång tid av relativ tystnad händer det nu grejer med svenska lifeloggingföretaget Memoto. Eller Narrative som de nu byter namn till. Leveransdatum för Narratives kamera är nu spikat, och dessutom meddelar bolaget att man dragit in 3 miljoner dollar, eller dryga 19 miljoner kronor, i finansiering.

För finansieringen står amerikanska riskkapitalbolaget True Ventures, som även investerat i Makerbot och Fitbit. Även LDV Capital och Londonbaserade Passion Ventures är med i investeringsrundan.

Det var förra hösten som Memoto rönte stor uppmärksamhet när de gick ut på Kickstarter och sökte finansering för sin kamera, en liten fyrkantig tändsticksaskstor sak som fästs till exempel på bröstfickan. På bara några dagar drog bolaget in 550 000 dollar på Kickstarter, elva gånger så mycket som man hade sökt.

Leveransdatum sattes då till april 2013, men utmaningarna med att utveckla både den fysiska hårdvaran, mjukvaran med en backend som hanterar och lagrar alla bilder, och dessutom appar för att styra kameran för IOS och Android, ja, det jobbet visade sig mer omfattande än man först hade trott.

Orsaken till namnbytet är att det gamla namnet krockade med ett befintligt varumärke på marknaden. Kameran kommer nu marknadsföras under namnet Narrative Clip.

Vi på Ziggy gratulerar hela Memoto-, förlåt Narrativegänget, inte minst grundarna Martin Källström och Oskar Kalmaru till pengarna och lanseringsplanen.  Och vi ser så klart fram emot att få våra efterlängtade Narrative-kameror. Bara 29 dagar kvar…

Narrativekameran in action.

Narrativekameran in action.