Google vill hjälpa dig hantera e-postfloden

Inbox by Gmail - the inbox that works for you

Google har släppt en ny e-postapp som gör om din inkorg till en kombinerad mejllåda, kalender och att göra-lista.

Så här presenterar de själva Inbox.

Inbox funkar bara med ”vanliga” Gmail-konton, inte med Google Apps-konton.

Linus Larsson på Internetworld har testat. Så här skriver han bland annat:

”Däremot bygger Inbox på en mycket klok insikt om e-post: Vår mejl är i dag bara delvis ett kommunikationsverktyg. Den är lika mycket ett privat notifikationscenter, platsen för biljettbokningar, beställningsbekräftelser och pingar från sociala nätverk. Sådant måste sorteras, och få gör det lika bra som Google.”

Som vanligt, höll jag på att säga, krävs det en inbjudan för att kunna använda den (vem minns inte hur bra det gick för Google Wave efter det inbjudningskaoset?).

Att vara först eller bäst?

Nu har Apple alltså gjort det som många både väntat på och förväntat sig – de har släppt två nya och större telefonmodeller. iPhone 6 är ungefär lika stor som en standardtelefon med Android och skärmstorleken på iPhone 6 Plus kan jämföras med t ex Samsung Note och uppstickaren OnePlus One.

I början av nästa år kommer de också att släppa en smartklocka, Apple Watch. Smarta klockor har funnits på marknaden i några år nu. Pebble startade sin historia på Kickstarter 2012 och Samsung släppte sin första Samsung Galaxy Gear 2013. De första klockorna fick svala recensioner och många menade att de var ofärdiga och kändes som en prototyper. Verge satte fingret på det i sin recension av första generationens Gear:

”If you’ve ever seen a cycling race, you’ll know that leading from the front isn’t always a great idea. The front runner has to cut a path through the wind and expend much more energy than the savvy followers behind him. The same is true for tech companies looking to establish new product categories — being first at something often means being first to make the big mistakes.”

Men det går inte att förneka att Apple på pappret ligger efter – stora skärmar är redan standard och flera tillverkare är redan inne på andra eller tredje generationens smartklockor. När Google släppte Android Wear blev marknaden också något mindre fragmenterad och LG, Motorola och Samsung var de första som använde operativsystemet. Google har dessutom tydliga riktlinjer för att upplevelsen ska vara likadan oavsett vilken klocka man använder.

Men vad är det då som egentligen skiljer Apples angreppssätt från ”alla andra”? Apple uttrycker så här i denna film:

”Where others perceive first as valuable, you value the first thing that actually matters.”

De skapar väldigt skickligt känslan i denna film och sin kommunikation av att – nej, vi är inte först, men vi är bäst. Vi har tänkt på detaljerna och vi lämnar ingenting åt slumpen.

Och jag köper det. Apple har absolut en mycket mer enhetlig och polerad användarupplevelse. Det är ingen slump att en iPad kan användas av allt från tvååringar till pensionärer. Den här enkelheten är extremt genomtänkt och jag är säker på att Apple redan har användarnas framtida behov uttänkta i sina planer för flera år framåt.

Jag tror att resultatet av de här två angreppssätten blir samma sak, men i det ena fallet itererar man produktutvecklingen tillsammans med kunderna och i det andra ger man kunderna en färdig produkt. Troligen kommer fjärde generations Android Wear-klocka att släppas samtidigt som Apple Watch, och de kommer att i högsta grad vara jämbördiga konkurrenter, precis som på dagens telefonmarknad.

Den telefon jag själv använder just nu är en Samsung Note 3, en stor telefon som dessutom har en tryckkänslig penna gömt inuti. Just pennan är inget jag använder särskilt ofta, men jag är glad att jag på egen hand kommit till insikten att jag faktiskt inte har något behov av den. Note 4 lanseras nu under hösten, och här är en av Samsungs reklamfilmer för den. Vad Samsung tycker om iPhone 6 är ganska tydligt…

Därför måste vi lita på användaren och göra funktionaliteten osynlig

knapp

Det roligaste och mest spännande med att jobba med webb är den ständiga utvecklingen. Så fort man tycker att man vet hur saker och ting ligger till så kommer något som ändrar eller vänder upp och ner på allt. För några år sen, hundratals år i it-världen, var det helt naturligt att bara surfa hemma eller på jobbet på den stora stationära datorn. Nu gör man det aldrig, eller bara i undantagsfall. En stationär dator är idag nästan lika vanlig som en tjock-TV. Mobilen kom, såg och segrade.

Denna revolution har fått stora konsekvenser för alla branscher och förändrat hur vi konsumerar information. Användarupplevelse och interaktionsdesign har börjat tas på allvar.

I början av it-eran, var tydlighet och konsekvens viktigast. UX skulle vara konservativt för att inte förvirra de ovana användarna. Funktionerna stod i centrum, de klickbara elementen skulle vara stora, synliga och skilja sig från det övriga innehållet. Menyn var alltid till vänster eller högst upp, scrollbarer synliga, länkarna var blå och understrukna, knappar såg ut som fysiska knappar och hette ”klicka här”. Manualer som 24-timmarswebben försökte standardisera vår upplevelse och definiera vad som var vad, hur det funkade och skulle se ut. Tanken var god men manualen hängde inte med utvecklingen och lades snabbt åt sidan.

Med ökad webbvana kunde vi skruva bort stödhjulen, minska ledtrådarna och öka komplexiteten. Mobilen växte från en förenklad och fördummad version av desktopversionen till att bli den plattform som leder utvecklingen. Inte konstigt att det nu finns byråer som bara jobbar med mobilt. Det är där det händer.

Facebooks off-screen meny. Idag är det en självklarhet.

Ta Facebook som exempel. Deras app har alltid levererat en bättre upplevelse än sajten, eftersom den är mer fokuserad och skalar bort allt tjafs. Tycka vad man vill om Facebook som företag, med de är inte rädda att förändra sin produkt. Så när de introducerade hamburgermenyn för något år sedan blev jag riktigt imponerad. Äntligen en vettig lösning på ett svårt problem, att hantera komplexa menyval på en liten skärm. Det blev snabbt en ny standard och spreds sig även till desktop.

När de lanserade Paper, kanske bäst beskriven som alternativ facebookbrowser, blev jag imponerad igen. Dels den snygga och genomtänkta designen men framför allt att den fokuserade på innehåll före funktion. De litar på vi som användare vet hur men svajpar, scrollar, pinchar och tappar. Efter en kort introduktion känns navigeringen som gjuten. I stället för den horisontella modellen med off-screen-navigering som i sin vanliga app bygger Paper helt på lager. Går man ner en nivå läggs det nya fönstret ovanpå det gamla. Som pappersark som läggs på varandra. Ingen tillbaka-knapp, ingen smulstig. Innehållet tar hela ytan. Vill jag gå tillbaka, eller bara tjuvkika vad som finns under, drar jag bara bort arket.

Paper och lager-på-lager metoden.

Det kanske inte verkar som hela världen. Men för mig ändrade det helt och hållet synen på hur man kan navigera i en komplex struktur med många nivåer på en liten yta. Varför ska jag ha en knapp när en gest gör samma sak och snabbare? Varför ska jag ha en meny när jag kan navigera med lager? Funktionerna ska vara som god typografi, de sätter reglerna, bygger strukturen och hierarkin men det är inget jag ska behöva tänka på. De ska i princip vara osynliga och inte störa det som är viktigast. Innehållet.

Hur man använder gester i Clear.

Det finns fler än Paper som experimenterar med osynlig funktionalitet:

  • Jag gillar verkligen hur organisations-appen Clear har löst GTD-strukturen på ett elegant och intuitivt sätt. Man öppnar och stänger nivåer med pinch-gester och skapar och redigerar poster med svepningar.
  • Instapaper var ännu mer futuristiska när de lät användarna att skrolla genom att luta telefonen. En kul idé men lite svårhanterlig.
  • Samsung var ännu galnare när de introducerade möjligheten att skrolla men ögonen. Telefonen analyserade via kameran var nånstans på skärmen dina ögon befann sig. Var det nära nederkante, skrollade innehållet automatiskt uppåt. Jag har inte testat själv men förmodligen var det mest en gimmick. Men intressant för min tes.

Sen finns det de som gör precis tvärt om. DN lanserade nyligen sin nya app. Jag använder den inte själv men av vad jag läst fick den svidande kritik. En av de stora missarna var just att den inte satte innehållet och upplevelsen först. När jag läser en artikel vill jag bara se den och inget annat. Att sätta en fast vänstermeny som både stör och är helt irrelevant är ett föråldrat sätt att tänka. DN är kvar på 24-timmarswebben-nivån och försöker tvinga på stödhjulen på min nya racer.

Jag tror att Paper glimtar in i framtiden. När vi släppt de blå, understrukna länkarna och litar helt på att allt är klickbart och drivs med gester. Det är dags att låta funktionaliteten bli osynlig och släppa fram innehållet.

Läs även:
Mikael Zackrissons första intryck av Paper
Darja Isaksson går loss på DNs nya app 

Nästa mobiltelefon är en modultelefon

Just nu pågår Googles utvecklarkonferens för Project Ara. Om du inte känner till Ara så är det en ansats att bygga en modulär mobiltelefon, där man alltså kan byta ut delar efter behov. Om du behöver en rad sensorer så att du kan använda den som ett verktyg för läkare eller om du vill att den ska kunna vara påslagen väldigt länge så kan du byta ut några av de moduler du inte behöver mot andra. Här är en isärplockad WiFi-modul:

 

Några av de andra uttalade målen med projektet är att bygga en plattform för smarta telefoner inte bara för den miljard som har en utan också för de 5 miljarder som inte har en ännu. Detta gör man genom att sikta mot en modell med enklare moduler för runt femtio dollar, medan en såklart också kan spendera tio gånger så mycket för att få högre prestanda eller något annat.

Utöver att man ska kunna byta moduler, eller bygga sina egna om man är händig, så kommer man att kunna anpassa utsidan kosmetiskt med hjälp av bland annat 3D-utskrifter som ska göras i stora antal.

 

I projektet jobbar de med att innovera på flera plan. Att bygga modulär elektronik utan att tappa för mycket i storlek och vikt, batteritid etc. jämfört med kompaktare varianter kräver att man hittar nya sätt för infästning av moduler och dataöverföring såväl som hur man hanterar olika typer av batterier, samtidigt. De jobbar också med att utveckla nya processer för att skapa, hantera och sälja moduler och en massa annat. Modulerna hålls på plats av en särskild typ av magneter som aktiveras med en snabb elektrisk puls.

 

Många är kritiska till hur detta ska fungera, och den korta tidsram som Ara-gruppen gett sig själva. Jag är imponerad av hur de sätter sig själva i en situation där de måste hitta nya lösningar för att kunna komma vidare och av hur de lyckats hitta så många relevanta samarbeten på så kort tid.

Om du fortfarande är intresserad kan du kolla in de livesända presentationerna och läsa mer på projekt Aras hemsida. Eller läsa en lite mer utförlig analys av Project Ara.

Uppdaterat: Googles chef för Project Ara, Paul Eremenko, berättade på en konferens idag att modultelefonen ska börja säljas i januari nästa år.

Omnikanal – eller varför kundupplevelsen måste hänga ihop

Mayday! Foto: Amazon
Mayday! Foto: Amazon

Mayday! Foto: Amazon

Så. Du har sett till att din webbplats är responsiv, så att alla kunder kan nå dig även när de använder sina mobiler. (Vilket de ju gör, ungefär 150 gånger om dagen…) Du har en mobilapplikation som servar de av dina kunder som verkligen vill använda dina tjänster och ditt innehåll ofta. Kanske är appen inte riktigt så skarp som den borde, kanske har den inte riktigt levererat det du hoppats på, men den finns där, och ni jobbar på det. Ni finns i sociala medier, kundtjänst har blivit varma i kläderna, och saker rullar på.

Men visst, oavsett om du säljer skor, resor, försäkringar eller advokattjänster, så vet du att dina kunder använder digitala tjänster för att ta reda på vad de vill ha, och om ditt varumärke är relevant för dem. De litar mer på sina vänner än på dig, och de hänger bara alltför sällan på din webbplats en lördagkväll i soffan. Såvida du inte är Hemnet, Aftonbladet, Familjeliv eller Blocket, förstås!

För att göra surt värre använder de alltid digitala tjänster för att dubbelkolla ditt erbjudande oavsett situation, så även när de rentav står i butiken eller pratar med dig i telefonen.

Varje möte med ditt varumärke, oavsett om det sker i sociala medier eller i din butik, påverkar kundens känsla för ditt varumärke. Och det är när du tänker på det som det gör ont. För du vet det; Upplevelsen hänger inte riktigt ihop.

Här är några saker du kan göra åt det under 2014:

  • Se över din kundresa, identifiera var den största potentialen finns för din verksamhet
  • Gör din webbplats mer än responsiv, vi kallar det responsive+: Ta hänsyn till inte bara device, utan även NÄR något händer, VAR kunden befinner sig (hemma, på resande fot, i butik?) och så långt det är möjligt också VEM som besöker dig.
  • Våga innovera!

Fyra exempel att inspireras av:

Wolfram Language vad är det?

I november 2013 meddelade Stephen Wolfram (skapare av bl.a Mathematica ett välkänt verktyg i de flesta forskningslabb världen runt) att de höll på något nytt och väldigt spännande nämligen Wolfram Language. Några veckor senare så släpps Matematica gratis för alla Raspberry Pi-ägare inklusive det nya Wolfram Language. När jag läste om detta blev jag mycket intresserad (och exalterad som gammal datavetare) och tänkte skriva ett blogginlägg men bestämde mig för att vänta tills fler delar av Wolfram Language var på plats. Nu har den tiden kommit!

Det tog några månader för att Wolfram Language skulle gå från ord till verklighet på den tiden har antalet träffar på Google gått från 0 till 9,1 miljoner träffar om man söker på  ”Wolfram language”. Bara detta i alla fall en indikation på att många är intresserade och att ”hypen” växer. Det viktiga är dock inte detta utan att Wolfram Language lovar att tillgängliggöra avancerade programmering för de många. Att skeppa Wolfram Language med varje Raspberry Pi var bara en del i detta.

Så vad är Wolfram Language? Det korta svaret är att det är en programmeringsmiljö som på ett enkelt men oerhört kraftfullt sätt låter dig programmera/beräkna nästan allt nästan överallt. Hemligheten är att de bl.a byggt in kunskap om världen i Wolfram Language  vilket gör det enkelt att skapa intressanta lösningar snabbt. Man har också ansträngt sig att få Wolfram Language att förstå naturligt språk (engelska) vilket gör det lättare att beskriva vad man vill göra. Slutligen har man skapat många olika sätt att koppla ihop detta med omvärlden, olika enheter och andra programspråk så att man ska kunna komma åt sina ”appar” var som helst på vad som helst.

Istället för att gräva ned mig i detaljer låt mig ge ett exempel:

Kodexempel
Denna kodsnutt läser in dynamiskt dina bilder från webbkameran och följer ansikten. Resultatet blir så här:

Igenkända ansikten

 

Det finns många fler kodexempel på webbsidan Code Gallery, ta gärna en egen titt. Under de närmaste månaderna kommer jag att försöka att tillämpa Wolfram Language i praktiken och återkommer med fler inlägg och förhoppningsvis egenhändiga kodexempel :-)

Vill du veta mer om Wolfram Language titta på denna video där Stephen själv förklarar!