Nej Annika, digitalisering är mer än bara kundrelationer

Injured Piggy Bank WIth CrutchesMånga gånger underskattar vi kraften i en förändring fram tills dess att vi är mitt uppe i den, eller försöker i det längsta minska dess betydelse för att slippa gå utanför vår egen (eller företagets) komfort-zon, bli obekväma eller ta risker.

Många är de uttalanden som gjorts under åren som tydligt påvisar detta faktum. Thomas Watson bedömde marknadspotentialen för datorer genom att 1943 uttala ”I think there is a world market for maybe 5 computers” och Darryl Zanuck, hög chef på 20th Century Fox uttalade på 40-talet angående den stundande innovationen TV:n att ”Television won’t be able to hold on to any market it captures after the first six months. People will soon get tired of staring at a plywood box every night”.

Och de flesta av oss som var med då kommer säkert ihåg vår egen kommunikationsminister Ines Uusman. Hon sa visserligen inte 1996 rakt ut att ”Internet är en fluga”, men väl att ”[…] jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet […]. Alla pratar om internet, men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad”.

Listan kan göras lång. Det kan även listan på företag som har gått under på grund av att man bortsett från signalerna på det som håller på att hända eller avvaktat tills marknaden exploderat och därmed hamnat på efterkälken.

I ljuset av det är det inte utan att jag blev lite förvånad när SEBs VD Annika Falkengren i dagarna uttalade i en intervju med DN att digitaliseringen är ‘en hajp’, vilken senare även citerades av Affärsvärlden. Banksektorn, kanske mer än några andra, borde väl vid det här laget börja förstå de hot – och likaså de möjligheter, vilka de dock än så länge varit långsamma att skörda på – som digitaliseringen ger dem?

Uttalandet nyanseras visserligen något strax därefter med att ”Vad det i själva verket handlar om är relationer med kund”. Det är visserligen sant. Men samtidigt, om digitalisering hos ledande banker endast ses som en kanal för kunddialog och -kommunikation riskerar man att missa stora möjligheter och blotta strupen för disruptioner.

Det finns få företag jag som kund anförtror så mycket data om mig själv som banken. Hur jag konsumerar och sparar, var jag konsumerar och befinner mig, när jag konsumerar, vad jag tjänar. Helt enkelt stora delar av hur jag lever mitt liv. Samtidigt finns det få saker som betyder så mycket för hur jag lever mitt liv – och som samtidigt upplevs som så tråkiga för så många – som privatekonomi. Rätt använd skulle alltså all denna data betyda unika möjligheter för bankerna att ta proaktiv position, bli relevanta på nya arenor, kunna skapa nya intäktsmöjligheter och nya kundupplevelser på en mängd olika plan.

Samtidigt är det en sektor inte utan utmaningar. Delningsekonomin där vi i allt högre grad värdesätter tillgång framför ägande, P2P-lending, crowdfunding och kryptovalutor borde vara några scenarier på radarn. Hot från nya aktörer och en allt mer fragmenterad marknad i kölvattnet av e-handel och digitaliserade betalningslösningar ett annat. Att 71% av millennials i USA hellre går till tandläkaren än lyssnar på banken, inte alls ser värdet av en bank av idag och hellre skulle anförtro sitt engagemang till Google eller Amazon är ytterligare några. Lägg till detta att banker ofta är hierarkiska organisationer, styrs av regleringar och har föråldrade IT-system som allt tillsammans skapar en långsam förändringstakt. Slutsatsen blir att digitalisering måste handla om mycket mer än kunddialoger för att fixa bankerna för framtiden.

Vidare, i takt med att artificiell intelligens blir ett mognare område börjar tjänster som Siri, Cortana och Hyper faktiskt kunna göra verklig nytta. När så dagens själv-service börjar tas över av dessa concierges, riskerar bankerna att få hålla denna kunddialog med fullständigt rationella assistenter som fattar beslut åt mig med exakthet baserat på data. Det i sig kommer pressa både marginaler och varumärken mot att bli än mer kommodifierade om man inte hittar nya sätt att vara relevanta för kunden.

Så nej Annika, digitalisering är ingen hajp och det stannar inte vid kunddialoger av idag. Istället bör digitaliseringen även ifrågasätta affärsmodell, ekosystem, arbetssätt, innovation och vilka kundförväntningar som kommer vara förknippade med begreppet ‘bank’ i framtiden. Detta om man inte vill riskera felinvesteringar, tappad tid och ytterst att bli irrelevanta.

Ett intressant parentes i sammanhanget är för övrigt att Michael Wolf, VD på konkurrenten Swedbank fick lämna jobbet igår, enligt obekräftad uppgift på grund av för svag digitaliseringstakt.

Bild: Ken Teegardin, Flickr

11 skäl till varför Bitcoin är bra

Den virtuella valutan Bitcoin delar folk i två läger, skeptikerna och entusiasterna. Skeptikerna menar att Bitcoin inte kan ha något riktigt värde och att allt bara är en spekulationsbubbla. Entusiasterna menar att det är den nya tidens pengar med samma anarkistiska och ohejdbara kraft som Internet självt.

En känd skeptiker är den legendariska investeraren Warren Buffet. På andra sidan står serie-entreprenören och riskkapitalisten Marc Andreessen som är övertygad om Bitcoins potential. Som svar på Buffets påstående att Bitcoin inte kan ha ett värde sa han “The historical track record of old white men crapping on new technology they don’t understand is at, I think, 100 percent.”

För er som vill försöka förstå vad det är som gör Bitcoin så överlägset existerande betallösningar kommer här en sammanfattning av en Mark Andreessens resonemang kring varför han spår en lysande framtid för denna kryptovaluta:

  1. Det underliggande protokollet, bitcoinprotokollet(BCP) löser problemet med att etablera tillit mellan okända parter över ett öppet nätverk.
  2. Själva bitcoinprotokollet kommer att användas för att kunna överföra digital egendom som signaturer, kontrakt, nycklar, ägarhandlingar för fysiska tillgångar, digital aktier och digitala pengar. Detta utan intermediärer och utan att den digitala tillgången existerar på mer än ett ställe vid varje givet tillfälle.
  3. Själva Bitcoin  möjliggör överföringar utan transaktionsavgifter. Även om transaktionsavgifter kan förekomma så kommer de vara mycket lägre än de 2-3 procent som tas ut i befintliga betalsystem. För exvis handlare som opererar på 5 procents marginal innebär slopandet av kortavgifter en hundraprocentig ökning av vinstmarginalen. Dessutom kan ehandlare ta emot betalninngar från utlandet mycket enklare eftersom bitcoinvalutan är global och inte lokal.
  4. Bitcoins kan till skillnad från pengar inte förfalskas och man slipper kreditkortsbedrägerier. Många ehandlare måste idag säga nej till 5-10 av ordervolymerna pga känsligheten i dagens system att identifiera bedrägeriförsök. Bitcoins antibedrägeri-egenskaper når även in i den fysiska världens butiker.
  5. Det faktum att spekulation har drivit upp värdet på Bitcoin är också det som kommer göra att bitcoins användbarhet ökar snabbare än vad som annars skulle skett.
  6. Bitcoin är inte anonymt utan pseudonymt, som epost. Spårbarheten gör att det är enklare för exvis polis att spåra bitcoins jämfört med kontanter, guld eller diamanter.
  7. Bitcoin har precis samma nätverkseffekter som telefoni eller internet. Fyra slags aktörer driver värdet (1) Konsumenter som vill betala med BC, (2) Handlare som accepterar BC, (3) Miners som validerar transaktioner och faciliterar distribuerad tillit, (4) Utvecklare och entreprenörer som bygger nya produkter och tjänster baserat på BC.
  8. Ett enormt område att bitcoin-innovera inom är de 400 miljarder dollar som varje år skickas hem av gästarbetare till sina familjer och där 10 procent el mer försvinner ner betalbolagens fickor. Bitcoinbaserade lösningar skulle ha en dramatisk effekt på dessa arbetares och deras familjers liv.
  9. Bara 20 länder i världen har fullt moderna banksystem. Bitcoin skulle kunna ge människor över hela världen tillgång till ett modernt finansiellt system och därmed utgöra en kraftfull katalysator. Även de ”banklösa” i moderna länder skulle få det bättre.
  10. Ett tredje område är mikro- eller ultrasmå betalningar. Detta har inte gått att göra med kort/bank tidigare pga avgifterna. Detta kommer möjliggöra nya sätt att ta betalt för innehåll och tjänster. Vidare skulle spam kunna bekämpas genom att framtida mejlsystem endast accepterar mejl där en liten summa bitcoins finns bifogad typ digitala mikrofrimärken :-).
  11. Ett fjärde område är publika betalningar. Under ett TV-sänt sportevenemang höll en åskådare upp en skylt med en QR-kod med texten ”Send me bitcoin!”. Han fick 25.000 dollar inom ett dygn. Insamlingar kan bli enklare eftersom man inte behöver bankkonto el bankgiro.

Jag hoppas att denna översikt hjälpt dig att se potentialen i Bitcoin och i bitcoinprotokollet. I mina ögon är Bitcoin inte en virtuell valuta, det är ett digitalt system framtaget för sköta digitala transaktioner kring mycket mer än bara pengar.

3 exempel på att saker inte längre är vad vi trodde de var

Amazon Fresh. Foto: Kris/Flickr

Amazon Fresh. Foto: Kris/Flickr

Saker och ting är inte alltid vad vi tror de är. När vi pratar om nya tjänster baserade på digital teknik är det lätt att tro att gamla lagar och regler fortfarande gäller, om vad som är en marknad, och hur aktörerna ska hålla sig inom sina olika nischer. Ingenting kunde vara mer fel.

Tvärtom.

Digital teknik gör det inte bara möjligt att skapa nya disruptiva tjänster. Det gör det också möjligt för stora bolag, eller andra bolag med stora kassor, att satsa väldigt stort för att förändra väldigt stora marknader som de inte tidigare varit verksamma inom.

Jag ska ge tre aktuella exempel.

1. Amazon är inte en bokhandel

En av förra veckans stora snackisar var att Amazon kommer till Sverige. Tidningarna skrev om det och frågade svenska bokhandlare vad de tyckte, om huruvida Amazon var ett hot mot de svenska aktörerna, eller svensk bokmarknad överhuvudtaget. En person, Peter Brühl på Adlibris, försökte flika in att Amazon kanske inte riktigt är en bokhandel längre. Vilket han såklart har helt rätt i. Det är ett gigantiskt varuhus, det är också ett hårdvarubolag som skapar egna plattformar, bygger egen teknik.

Nyligen lanserade det en egen tv-box, som konkurrerar med Apple TV och Googles Chromecast men även spelkonsoler. Nu kommer Amazon även med en egen smartphone, som de jobbat i fyra år på att utveckla.

2. Google är inte enbart en söktjänst 

När jag lyssnar på en av mina favoritpodcasts, This Weeks in Startups, diskuteras ofta olika nya satsningar inom lokala leveranser från jättar som Google och Amazon. Båda två håller på och testar olika tjänster som innebär att man kan få varor levererade väldigt snabbt, vi pratar om några timmar som mest. I USA, både på västkusten och i New York-området, finns också flera startups som levererar livsmedel och färskvaror snabbt lokalt. Sprig levererar färdiglagad nyttig mat på 20 minuter i San Fransisco. Taxiföretaget Uber har expanderat verksamheten och lanserat en cykelbudstjänst i New York. ”De är inte en taxirörelse längre, de är ett logistikföretag”, konstaterade en analytiker i podden.

3. Facebook är inte bara ett socialt nätverk

Mitt tredje exempel är Facebook. Det bolagets galna aptit på att köpa upp nya aktörer inom olika former av sociala och kommunikativa tjänster har vi sett exempel på förut.

”Om Facebook betalar 19 miljarder för Whatsapp så är det värt det. Mark Zuckerberg är en smart person”, konstaterar superaffärsängeln och riskkapitalisten Paul Graham.

Nu rapporteras det att Facebook är på väg att starta egen bank. Eller i alla fall ge sig in i finansiella tjänster, som att ge ut någon form av egna elektroniska pengar. Det ryktas även om samarbeten med olika startups inom internationella penningöverföringar. Eftersom en stor del av Facebooks intäkter kommer från kickbacks på in-app-köp inom Facebook så är det lätt att se värdet i att ha större kontroll över det pengaflödet, och att slippa dela med sig av intäkterna till andra betaltjänster.

Det klart att det är en lång resa om man ska utmana traditionella banker och kortföretag. Men är det några som har orken och musklerna att göra det så är det jättar som Facebook.

Det är svårt att sia om hur alla dessa satsningar kommer att lyckas i slutändan. Några kommer säkert haverera, medan andra har rätt stora chanser att inte bara överleva, utan kanske till och med förändra hela marknader, och våra beteenden.

Men bara det att vi troligen redan nästa år går omkring med smartphones som det står Amazon på snarare än Ericsson borde vara väckarklocka nog. Konkurrensen kommer kanske inte därifrån du tror den kommer. Har du koll på detta så har du ett försprång.