Ny kommentarsfunktion ger fler en röst i det digitala samtalet

Kommentar bara ikoner

I maj för knappt två år sedan fick jag ett samtal från min gamla kollega från Sveriges Radio, Malin Crona. Hon hade precis tillträtt som chefredaktör för tidningen 8Sidor, som ges ut av Centrum för lättläst, och riktar sig till personer med olika lässvårigheter.

Som gammal interaktivititetsivrare ville hon få igång en dialog med sina läsare, och då inte bara på papper eller per mejl, som var det som gällde då. Utan även online, på webben. Kruxet var bara att de kommentarsmöjligheter som deras CMS erbjöd, eller som fanns att tillgå, som Disqus och andra, var alldeles för krångliga. Det fanns inte en chans att människor med olika kognitiva funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar skulle kunna använda dem.

Så Malin bestämde sig för att bygga en egen kommentarfunktion. Och bad mig och Ziggy om hjälp med design, teknik och projektledning. Och att söka pengar från PTS.

Kommentarsfältet på 8sidor.se

Kommentarsfältet på 8sidor.se

Vi skrattade lite åt hur lång tid allt skulle ta, projektet skulle behövs hålla på i två år nästan, om PTS regler skulle följas kring avrapportering och utbetalningar. Men vi sökte pengarna, vi gick vidare och fick presentera för en jury på Post- och telestyrelsen, gick vidare till en andra omgång, och fick ägna hösten åt att fylla i ett 80-sidigt dokument med väldigt många detaljer. Men till slut fick vi våra sökta pengar, och kunde börja skapa vårt kommentarsfält i januari 2013. Och nu, april 2014, är det till slut klart.

Jag har tidigare skrivit om konceptet, och hur vi jobbade med målgruppsintervjuer för att göra prioriteringar.

En aspekt som tidigt dök upp under projektet, bland annat i form av erfarenheter från tidigare arbete (ett försök att skapa ett Lunarstorm för unga med lindrig utvecklingsstörning) var att inte skapa särlösningar för just personer personer med funktionshinder. Det accentuerades än mer när SVT tidigt visade intresse för vårt projekt. Vi insåg att det verkligen handlade om att skapa ett kommentarsfält för ALLA.

Det intressanta är att när man gör det enklare för de som har svårast att ta till sig av en tjänst eller produkt, då blir det enklare för alla andra också.

Under hösten har vi så användningstestat kommentarsfältet, justerat det, byggt en prototyp, testat lite till, justerat lite till, och nu till slut implementerat det på nyhetssajten 8Sidor.se. Som en bonus fick vi ut det på 8Sidors valsajt Allavaljare.se också.

Designmässigt skiljer sig slutresultatet ganska mycket från vårt koncept. Hela biten med att förklara hur man lämnar en kommentar har vi skippat, den visade sig inte behövas. Och färgerna har skärpts upp en del, för att skapa bättre kontraster för personer med synproblem. Men tankarna från ursprungskonceptet ligger kvar: det ska vara lätt att kommentera, eller tycka något, även om det bara är en ikon eller gillande. Och det ska vara tydligt vem som skrivit vad.

Själv är jag mest stolt över att vi fått vara med och skapa något som på i alla fall ett sätt ger en röst åt människor som vanligen inte hörs så mycket. Att vi får vara med och ge en gravt underprioriterad grupp en röst.

Mycket av mitt arbete generellt handlar om att hjälpa kunder att uttrycka sig i digitala kanaler. Och förstå andra. Oftast sina egna kunder. Men nu är det för personer som tidigare haft rätt svårt att uttrycka sig online.

Det är slående hur otroligt glada människor blir över att bli tagna på allvar. Det märks både i kommentarerna som folk börjat lämna, men även under hela vårt projekt med intervjuer och användningstester. ”Va? Ska jag kommentera? Är det någon som bryr sig om vad jag tycker?”

Det här är personer som tyvärr alldeles för ofta ses som en belastning, eftersom de behöver extra stöd eller liknande. Men nu har de och deras tankar och åsikter faktiskt fått vara i centrum. Och de vi har försökt visa att även deras åsikter är värda något, de också.

Ska jag vara lite pretto så är det tamefan en mänsklig rättighet. Att få göra sin röst hörd. Även i vår nya digitala värld.

Jag vet inte om det kommer förändra något på den stora scenen. Men jag är ganska säker på att det kommer skapa bättre dialog med läsare på de sajter som använder detta. Redan nu kan vi se att läsarna pratar med varandra, vilket vi faktiskt inte hade särskilt bra koll på förut. Kommentarsfältet är släppt som open source, och kan laddas ned och installeras av vem som helst som vill. Kolla in det på Github.

Är du intresserad av att veta mer om Kommentarsfält för alla kommer vi hålla en workshop på SVT den 10 april. Det finns fortfarande platser kvar där.

 

Så bygger vi ett kommentarsfält för alla

Hur gör vi så att alla kan delta i samtalet i samhället när det flyttar ut i den digitala arenan?

Det var utgångspunkten när Centrum för lättläst kom till oss för ett år sedan och ville ha hjälp med att utveckla ett kommentarsfält för alla, även personer med kognitiva och andra  funktionsnedsättningar. Tillsammans skrev vi en ansökan till Post- och telestyrelsen och fick pengar för att skapa ett sådant kommentarsfält för alla.

I julas fick vi besked att vi fick pengarna, och under våren har vi arbetat med projektet tillsammans. Vi har gjort en förstudie, djupintervjuat målgrupperna, sammanställt befintlig kunskap inom området, och även tagit fram ett koncept på hur det tänkta kommentarsfältet kan se ut.

En viktig del av projektet har hela tiden varit att det kommentarfält vi skapar ska släppas som open source, så att alla som vill kan använda den. Syftet är att ju fler som använder vårt kommentarsfält, eller låter sig inspireras av det, desto bättre. Allt som gör att fler människor kan få hjälp att uttrycka sig och kommunicera med andra är bra.

Nu ska vi testa det här konceptet, och därför efterlyser vi synpunkter från andra. Vi kommer användartesta konceptet på några personer ur målgruppen, men vi vill också höra hur andra som jobbat med kommentarer och läsarinteraktion på webben resonerar.

Förstudie

I förstudien identifierade vi fyra målgrupper utifrån deras behov och beteenden online:

  1. ”Enkelhet främst”. Kan till exempel gälla personer med dyslexi eller olika former av uppmärksamhetsstörningar som ADHD, där personen lättare kan bli distraherad. Även stress eller hjärnskador kan leda till att det är svårt att fokusera.
  2. ”Hjälp mig att förstå”. Kan gälla olika grader av intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar där individer har svårt att till exempel dra slutsatser eller förstå sammanhanget i vilken texten är skriven, eller andras avsikt med orden.
  3. ”Med teknikens hjälp klarar jag allt”. Kan vara personer som har en så grav synnedsättning att de behöver använda olika former av tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av innehåll på webben.
  4. ”Gör det lätt att klicka rätt”. Exempelvis personer som har en medfödd eller tillfällig nedsatt förmåga till finmotorik vilket gör det svårt att navigera på webben.

Centrum för lättläst gick också igenom de lärdomar som finns från tidigare projekt och studier. Redan 2003 hade en forskare tagit fram en prototyp på ett forum liknande Lunarstorm för unga med lindrig utvecklingsstörning. En lärdom där var att målgruppen hellre ville vara på samma ställen som andra, inte på egna forum för enbart personer med funktionsnedsättningar.

Konceptarbetet

Utifrån detta insåg vi tidigt att en bärande tanke i konceptarbetet måste vara att lösningen verkligen ska fungera för alla. Lösningen måste vara tillräckligt attraktiv för att locka breda grupper.

En stor drivkraft hos användarna är att kunna kommunicera med andra. Inte bara andra med liknande funktionsnedsättningar. Inkluderandet är viktigt. Det ska helst inte märkas om en kommentar kommer från en person som har svårt att uttrycka sig eller inte. Det måste vi ta in i designprocessen.

En viktig övergripande princip var också att syftet med hela projektet var att hjälpa målgrupperna att ”göra en kommentar”. Vi använde medvetet begreppet ”göra” för att det inte enbart ska handla om att skriva något. Hela göra-tanken var bärande i hela konceptarbetet.

När det gäller målgrupperna valde vi att fokusera på gruppen ”Hjälp mig förstå”. Dels för att vi tror att om vi gör kommentarsfältet bra för dem, då kommer även andra att kunna använda det. Sedan handlar de två sista målgrupperna, ”Med teknikens hjälp klarar jag allt” och ”Gör det lätt att klicka rätt”, mer om teknik än design. Dessa grupper har ofta tekniska hjälpmedel för att använda internet, så kodar vi bara kommentarsfältet korrekt för sådana verktyg, så klarar de det utmärkt.

En annan insikt var att önskemålet att kunna vara anonym är lika stort hos den primära målgruppen som hos andra användare. Samtidigt insåg vi att om kommentarsfältet ska kunna användas i alla sammanhang, kan någon form av inloggning och verifiering av kommentatorernas identitet vara nödvändig för sajtägare.

Trots att det enklaste sättet att säkerställa någon form av identitet hade varit att använda facebookinloggning, valde vi bort det. Skälen är flera:

  • Alla i de prioriterade målgrupperna har inte Facebook, och då faller ju hela för alla-tanken.
  • Även om kopplingen av identitet till Facebook är väldigt enkelt att förstå första gången man gör den, så är det svårare att förklara som händer sedan. Vad publiceras på Facebook och inte? Vem ser vad? Sådana saker är svåra att förklara för målgruppen.
  • Och om man ska vara anonym så faller lite poängen med facebookkopplingen, som ju ändå bygger på att man använder sitt riktiga namn.

Inloggningen ska vara valbar av sajtägaren.

Prioriteringar

När vi kom in på att designa själva kommentarsfältet kom vi fram till fyra huvudsakliga principer

1. Enkelt – att göra det enkelt att göra en kommentar, t ex:

  • Det ska gå att vara anonym, ingen inloggning ska behövas, om sajtägaren in kräver det.
  • Man ska kunna kommentera med ikoner/emoijis, vilket kan passa dem som har svårt att formulera en kommentar i text.
  • Det ska gå att gilla och ogilla en artikel, och även en annan kommentar. Klarar man inte av att bidra med en egen kommentar kan man åtminstone reagera på någon annans.

2. Hjälp – vi ska hjälpa målgruppen att skapa sin kommentar genom:

  • Tydliga instruktioner om hur man gör.
  • Tydliga regler om vad man får och inte får göra.
  • Denna info ska finnas på flera olika sätt: i text, som en video, i bilder, och även som uppläst text.

3. Kontroll – över att den kommentar man gör blir som man vill att den ska bli, såsom:

  • Rättstavning, en viktig funktion för personer som har språksvårigheter.
  • Man ska kunna få sin kommentar uppläst för sig innan man postar den.
  • Det pågår nu ett annat PTS-finansierat projekt som kommer göra det möjligt att få orden visade på teckenspråk i en video.

4. Tydlighet – gör det så lätt som möjligt att förstå vad som händer på sidan:

  • Vi ska använda avatarer för att symbolisera att det är olika individer som kommenterar.
  • Det ska tydligt gå att se vilken kommentar som är ens egen.
  • På samma sätt ska eventuella kommentarer från sajtägaren också tydligt skiljas ut.

Fler principer

  • Direkt feedback är viktig för målgruppen. Därför är efterhandsmoderering helt klart att föredra om man vill skapa ett begripligt kommentarsfält för alla. Det kommer vara vårt förstahandsval.
  • Vi visar gjorda kommentarer i kronologisk ordning. Därmed hamnar inmatningsfältet för att göra en kommentar längst ned på sidan, det kan bli en väldigt lång sida, men vi gömmer tidigare kommentarer om det är många kommentarer, som Facebook gör. Men kronologin är viktig, för personer med kognitiva svårigheter är det väldigt svårt att läsa något i bakvänd ordning. Studierna visar också att många kan lära sig att göra en kommentar genom att läsa andras kommentar.

Designprinciper

  • Less is more. Det ska vara få val att ta ställning till, och få uppgifter man behöver ange. Har vi inloggning kan vi till exempel skapa lösenordet åt användaren, så att hen inte behöver komma på ett eget.
  • Enkelt.
    • Stanna kvar på sidan. Allt ska ske på samma sida, skickas man mellan olika sidor i olika steg, så skapar det lätt förvirring.
    • Element ska fällas ut, inte visas som popuper.
    • Inte drag and drop.
    • Saker får inte försvinna. Det som visas på sidan för för en person är även det som andra ser.
    • Hjälp och felmeddelanden ska visas bredvid ett inmatningsfält när man är där.
    • Feedback måste vara extremt tydlig.
  • Flexibelt. Det ska finnas flera sätt att till sig information, och fler sätt att själv bidra.

Resultatet

Avatarer

Vår AD Matylda McIlvenny tog fram de här avatarerna, som ska användas för att identifiera de olika personerna som kommenterar en artikel. Avatarerna ska kännas personliga och attraktiva, utan att riskera att skapa negativa känslor, vilket gjorde att vi valde bort att använda exempelvis människoliknande figurer och bilder på djur. Figurer i olika former kan tolkas väldigt olika av olika individer. Man ska vilja ha en sådan här avatar som en bild för sig själv.

Färgerna är såklart säkrade för färgblinda. De grafiska formerna ska fungera både för personer som ser helheter och de som fokuserar på detaljer.

Ikoner

Med ikonerna kan man uttrycka en känsla utan att behöva skriva text.

Som ikoner för hjälp och instruktioner har vi tagit de som redan är vedertagna och används frekvent.

Kommentarsfältet

Hela kommentarsmodulen består av fyra delar:

  • Artikeln – som egentligen är en del av sajtens befintliga CMS, men som man ska kunna gilla eller ogilla.
  • Listning av tidigare kommentarer
  • Inmatningsfältet för ny kommentar
  • En signeringsdel

Signera anonymt eller inloggad

Signera anonymt eller inloggad

 

Inloggad så ser det ut så här

Inloggad så ser det ut så här

Konceptet kommer presenteras närmare på en workshop den 30 augusti. Är du intresserad av att medverka på denna eller har andra förslag eller synpunkter får du gärna höra av dig. Eller kommentera direkt här på blogginlägget.

Nästa steg i projektet nu är att testa designen på användare.

Arbetsgrupp:
Centrum för lättläst/8Sidor: Malin Crona, chefredaktör, Maud Husberg, ansvarig för användarkontakter, Annmarie Lindman, insamling & förstudie, Karolina Nenzén, förlagsredaktör, Malin Elgborn, förstudie.

Ziggy: Josefine Granding Larsson, projektledare, Mikael Zackrisson, strateg och kundansvarig, Linn Morén, interaktionsdesign, Matylda McIlvenny, art director. Under förstudien har även Rickard Andersson och Elisabeth Frändestam deltagit. 

Uppdaterat: Här finns nedladdningsbara skisser av kommentarsfältet.

(Klicka på bilderna nedan.) 

Hela kommentarsmodulen

Hela kommentarsmodulen

 

Inloggat läge

Inloggat läge

 

Anonymt läge

Anonymt läge