5 trender att hålla öronen öppna för

ljudtrender

Den här bloggposten är baserad på en presentation jag höll på konferensen ReadMe i Lund den 26 maj 2015.

#5 Pratradion fortsätter att växa

Själv skrev jag en artikel om poddradio redan 2006, då det fortfarande var väldigt nytt i Sverige. Det som fanns då var ganska nischat och inspirerat av programmen i USA.

Sedan kom Filip & Fredrik och skapade den första stora svenska poddradiovågen. Mycket tack vare att de helt enkelt var kända från tv.

Någon som skapade sig ett eget namn var Kristoffer Triumf tack vare hans intervjupodcast Värvet, som även fick en engelskspråkig upplaga.

Något man kan fundera över är varför det gick så mycket långsammare i Sverige än i USA för poddradio att bli en etablerad medieform. Förmodligen handlar det mycket om att det i USA dels redan fanns en etablerad pratradiotradition, men kanske framför allt att de helt enkelt har längre att pendla till och från jobbet. Här skulle det vara intressant att se hur mycket löpartrenden och det ökande cykelpendlandet har spelat in i etablerandet av en vana att lyssna på poddradio här i Sverige.

Det senaste som händer nu är att etablerade medier inspireras direkt av specifika poddradioprogram. Då är det i första hand den amerikanska podcasten Serial som grävde i ett antal olösta mordfall och hur de har influerat både Aftonbladet att skapa grävpodden Fallet och den reklamfinansierade podden Spår som skapats av personer från bland annat P3 Dokumentär.

#4 Bilföretagen lurar er

I takt med att biltillverkarna blir allt bättre på att skapa effektiva och bränslesnåla bilar så blir motorerna samtidigt tystare och tystare. Samtidigt vill många bilköpare fortfarande ha bilar som låter mycket.

Hur hantera detta?

Jo. En del bilföretag löser det på, så att säga, naturlig väg och bygger in nya rör mellan motorn och kupén och leder helt enkelt in mer ljud den vägen.

Andra företag installerar en helt digital lösning i bilen där de spelar upp inspelat motorljud som styrs av hur mycket föraren gasar.

En av biltillverkarna som inte hymlar om detta är Renault. Det kan vi se i detta klipp där en tysk youtube-recensent demonstrerar de olika motorljuden man kan ställa in i en Renault Clio GT.

#3 Från LP till streaming

Jag är säkert inte ensam om att ha inlett mitt ljudbokslyssnande med Stjärnornas krig-kassetterna som släpptes i början av åttiotalet i Sverige. De är inte så bra som man minns dem. Parallellt med detta fanns ju bland annat Tintin på LP-skiva. Det som förenande de här var att det handlade om dramatiseringar för att få plats med berättelserna på en kassett eller en LP-skiva.

När det blev billigare med kassetter såg vi också att inläsningarna av hela böcker ökade. Och som sedan släpptes på cd-skiva i stället. Båda på kassett och cd blev det väldigt omfångsrikt med många kassetter eller skivor.

Först med mp3:orna kunde inläsningarna samlas på en skiva.

Nu finns det flera olika sajter som jobbar med Spotify-modellen, alltså att läsarna betalar en fast månadsavgift och får tillgång till alla böcker som tjänsten har.

Och då handlar det också ofta om att det är samma tjänst som tillhandahåller både e-böcker och ljudböcker. Själv föredrar jag amerikanska Scribd eftersom de har både e-böcker, ljudböcker, och ett stort utbud av serier. Tyvärr bara på engelska. Ännu.

#2 Vi börjar prata med våra saker

Så då närmar vi oss toppen. Plats 2 är att vi börjar prata med våra saker. I både telefonerna och numera klockorna från Apple finns Siri som du kan ställa både den ena och den andra frågan till. Och det finns självklart motsvarigheter hos de flesta företagen som säljer mobiltelefoner och smarta klockor.

Men det vi ska titta på här är den forna köpsajten Amazon som nuförtiden även är ett hårdvaruföretag som tillverkar läsplattor och annat som ska göra det enklare för kunderna att köpa från dom. Vare sig det är fysiska produkter eller digitala.

Amazon har nyligen lanserat något som de kallar för Amazon Echo. Det är helt enkelt en liten ständigt uppkopplad högtalare. Så fort du börjar prata med den så utför den olika sysslor. Av någon anledning så svarar den inte om man säger Echo till den utan i stället är den programmerad att svara på Alexa när man hälsar på den.

Och det kommer vi se i den här typiskt amerikanska reklamfilmen för produkten.

#1 Babelfisken är här

Där hittar vi det som generationer har längtat efter sedan Douglas Adams Liftarens guide till galaxen sändes i BBC för första gången i slutet av sjuttiotalet. Nämligen Babelfisken. Babelfisken är ju för de som mot förmodan inte har läst Liftarens guide till galaxen en varelse som bor i örongångarna och livnär sig på hjärnvågor. I ersättning översätter den alla språk som bäraren hör.

Ett första steg mot att göra det här till verklighet tog vi när Microsoft släppte en betaversion av Skype Translator. Skype Translator är en version av deras vanliga videosamtalstjänst där de har byggt in en artificiell intelligens som i realtid översätter och läser upp vad den andra personer säger i samtalet.

Här är ett exempel på hur det kan fungera från en organisation i USA som jobbar med att erbjuda mikrolån i Syd- och Latinamerika.

Förra året, 2014 alltså, presenterade jag följande fem trender inom digital läsning på ReadMe.

De var:

  • 5. Är Amazon på väg till Sverige? Nja, inte riktigt än. De har ett kontor som säljer deras molntjänster har fortfarande inte öppnat sin svenska butik.
  • 4. De flexibla skärmarna börjar vi se ute i affärerna nu.
  • 3. I förra årets statistik ökade antalet utlån av e-böcker. Årets statistik släpps i morgon, den 27 maj.
  • 2. Att sälja e-böcker i särskilda tidsbaserade paket var ett av de nya distributionssätten vi tittade på förra året.
  • Men 1:an på listan, Spotify-modellen är det som har exploderat.

Hela presentationen av trenderna inom digital läsning hittar du här tillsammans med länkar till mer läsning.

Allt förändras och förändringarna leder till nya förändringar

Jag brukar studera min tonåring därhemma för att spana lite in i framtiden över nya digitala beteenden. Ofta kan man skratta åt ungas användning av mobiler, paddor, nättjänster och sociala kanaler, de är ofta så otroligt nyttofixerade i sitt användande, de skulle aldrig lägga tid på att hitta andra funktioner än de de verkligen behöver här och nu. Hopplösa, som många marknadsförare skulle uttrycka det.

Därför är det intressant att studera årets utgåva av teknikgurun Mary Meekers listning av internettrender, för den ger siffror på rätt mycket av det jag ser hos tonåringen. Mary Meeker är partner på en av de verkligt tunga venture capitalfirmorna i Silicon Valley, och en av några få som verkligen kan bära titeln guru inom techområdet.

Några spontana iakttagelser  i Meekers trendrapport:

  1. Vi lever nu helt i en mobil internetvärld. När användningen av internet ökar lite grand ökar smartphoneanvändnigen dubbelt så mycket, och surfplatteanvändandet ännu mer. Och ovanpå detta formligen exploderar trafiken i mobiler och tablets.
  2. I vissa länder hoppar vi mer eller mindre över datorfasen och går direkt på smartphones och tablets. I Asien och Afrika står mobilt för 37-38 procent av internettrafiken.
  3. En halv miljard kineser använder mobilt internet. Sug på den siffran lite. EN HALV MILJARD. Det är 80 procent av alla nätanvändare i Kina.
  4. Socialt exploderar, men då inte i form av breda, öppna medier, utan privata slutna meddelandetjänster som Snapchat och Whatsapp. Detta i sin tur driver även delandet av bilder.
  5. Kina är inte bara en marknad som kopierar väst, här sker också innovation, t ex har meddelandetjänsten Tencent, Kinas svar på Snapchat, begåvats eget betalsystem, integrerat i tjänsten.
  6. Secondscreen-beteendet är här, på riktigt. Men eftersom tv fortsätter tappa tittande så är det kanske mer frågan om att tv blivit den nya bakgrunden, andraskärmen, medan vår smartphone är förstaskärm. I många delar av världen är smartphonen den primärt använda skärmen.
  7. För första gången minskar försäljningen av downloads, alltså nedladdad musik. I stället är det streaming som tar marknadsandelar.
  8. Överlag är det slående hur många nya typer av tjänster och beteenden som den mobila och sociala revolutionen har skapat, och fortsätter att skapa. Några exempel ur rapporten:
    1. Sociala nätverk som Facebook och Twitter driver spridning av nyheter och historier, vilket lett till en helt ny typ av journalistisk genre, ompaketeringen av gammalt innehåll i ny form med lockande rubriker, a la Buzzfeed och Upworthy.
    2. Onlinevideo har skapat hela nya stjärnor, som fortsätter öka sin publik, och som dessutom ändrar hela strukturen av tv-branschen från tablå-tv till ondemand-tittande.
    3. Positionering i mobilerna skapar lokala tjänster som taxi, både Uber i väst och motsvarigheten Didi i Kina.
    4. Youtubes annonsformat Trueview, som gör att användaren kan skippa tråkiga annonser, tvingar annonsörerna att skapa bättre annonser, till gagn för båda annonsör och tittare.
  9. Vissa saker ligger dock fortfarande efter. Mobilannonseringens andel av mediekakan ligger alltjämt långt under andelen tid vi tillbringar i mobilen, 4 procent jämfört med 20 procent av tiden. Printmedier tar fortfarande oproportionerligt mycket annonspengar.
  10. All dataanvändning och alla sensorer i våra apparet (allt fler i färskare smartphones) generar alltmer data, som vi dock inte har lärt oss hantera eller analysera.

Vi brukar säga att tekniken driver nya beteenden, som i sin tur driver teknikutvecklingen. Det har väl aldrig varit så sant som idag 2014. Vi lever onekligen i intressanta tider.

Fem e-bokstrender att hålla ögonen på

#5 Amazon kommer till Sverige?

De senaste åren har den svenska bokbranschen bävat inför det som de ser som det största hotet mot deras överlevnad – Amazon och då specifikt deras eventuella intåg på den svenska marknaden på riktigt. Nyligen öppnade de sitt första svenska kontor. Men i första hand är det nog inte bokbranschen som Amazon kommer ta tag i, utan det är snarare kunderna Spotify och Mojang som ska få bättre service i sitt användande av Amazon Web Services. Men nu är det bara en tidsfråga innan Amazon börjar distribuera e-böcker på svenska på den svenska marknaden, som de redan i dag gör i Tyskland.

Som en del av Amazons Kindle-plattform finns Kindle Direct Publishing. Kindle Direct Publishing är en självpubliceringsplattform i en av världens största distributionskanaler och betalar 70 procent till författaren – beroende på i vilket land boken säljs och hur mycket boken kostar.

Som en del i Kindle Direct Publishing öppnade Amazon tidigare i år något de kallar för Kindle Worlds. I Kindle Worlds kan vem som helst delta med fan fiction baserade på ett antal kända populärkulturella varumärken, som G.I. Joe, Veronica Mars och Gossip Girl. Det handlar mest om varumärken från tv.

Huruvida detta påverkar Sverige beror ju då först och främst på om – eller kanske snarare när – Amazon aktivt börjar sälja e-böcker på svenska.

#4 Flexibla skärmar

Redan förra året presenterade Samsung otroligt tunna OLED-skärmar som man kunde böja. De har inte kommit i produktion än utan Samsung har under tiden släppt ett antal mobiltelefoner med böjda skärmar. Men det är böjda skärmar som inte är flexibla.

Men vi ska titta på ett snabbt klipp på de flexibla skärmarna.

När de här kommer i produktion öppnar det onekligen upp för otroligt behändiga e-boksläsare. Det här kan framstå som science fiction men för inte alls särskilt länge sedan var det science fiction att tänka sig att vi skulle ha tillgång till hundratusentals böcker i en telefon. Moores lag säger att de här skärmarna kommer öka i storlek och kvalitet snabbare än vi tror.

#3 Utlånen fortsätter att öka

Enligt preliminära beräkningar ökade utlånande av e-böcker från de svenska folkbiblioteken med 42 procent under 2013 i förhållande till året innan. (Uppdatering: I den slutgiltiga statistiken som släpptes den 27 maj 2014 hade utlånen av e-böcker ökat med 43 procent under 2013.)

Under 2010 till exempel lånades det ut 466 000 e-böcker samtidigt som 57 000 000 fysiska böcker lånades ut.

Förra året – 2013 – lånades det ut 1 500 000 e-böcker och 55 000 000 fysiska böcker.

Alltså en stor ökning av e-böcker och en liten minskning av fysiska böcker.

I de nya reglerna från Kulturrådet om ekonomiskt stöd till e-böcker ingår ett krav på att e-böckerna som får stöd ska gå att låna från bibliotek samtidigt som de börjar säljas i butik.

#2 Nya sätt att sälja

De senaste åren har det kommit en väldigt intressant försäljningsmodell. Det är Humble Bundle som gått i bräschen. Humble Bundle startade från början som ett sätt att sälja dataspel men har expanderat till att sälja även e-böcker och digitala serier.

Försäljningen går till så att under en begränsad tid säljs ett paket med till exempel sju e-böcker. Köparna får själva välja hur mycket de vill betala och varorna levereras utan kopieringsskydd.
Oftast erbjuds köparna ett antal bonusprodukter om de betalar mer än en viss summa.

Till exempel ingick de svenska författarna Linus Larssons och Daniel Goldbergs bok om Minecraft i ett paket från Humble Bundle-konkurrenten StoryBundle som bara säljer e-böcker. Men för att få tillgång till Minecraft-boken var man tvungen att betala mer än 12 dollar för paketet. Då fick man 9 böcker i stället för 6.

#1 Spotify för e-böcker

Readly i iPad Mini.

Readly i iPad Mini.

Jag tycker egentligen att det är lite slarvigt att prata om ”Spotify för…” men det går inte att komma ifrån att det är en väldigt tydlig beskrivning.

I Sverige lanserade Readly nyligen en prenumerationstjänst där man får tillgång till deras bibliotek av böcker för 99 kronor i månaden. I deras bokbiblioteket finns i dag några tusen titlar från ett tjugotal förlag – bland andra Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur.

I USA finns sedan förra året en motsvarighet som heter Oyster. Oyster erbjuder runt 200 000 böcker för 65 kronor i månaden.

Den här trendspaningen presenterade vi på konferensen ReadMe Lund den 26 maj 2014.

Tidigare har vi skrivit om

6 trender inom webbdesign

Nedan följer utan inbördes ordning, rakt på sak. Sex rådande trender inom webbdesign.

1. Flat design

Jag har skrivit om detta tidigare, då uttryckte jag en skepsis mot uttrycket ”flat design”. Jag vill förtydliga att det är enbart den bristande copyn, inte formgivningen jag invände mot. Mer platt UI åt folket. Jag tänker inte visa något exempel då jag tror att läsaren av den här bloggen har koll på denna trend, om inte, googla.

2. Scroll, scroll och åter scroll

Klicka på en länk på menyn och gå till en undersida är det beteendet vi är vana vid. Nu är det snarare, klicka på en länk på menyn och skickas nedåt på den väldigt långa startsidan. Allt ska nås vertikalt, no more undersidor.

3. Mindre text

Vi bombarderas dagligen av massiva mängder information, hur mycket orkar vi läsa? Många sidor har kortat ner textmängden till förmån för en mer ikon/bild-baserad navigation och informationsbärare. I takt med att vi blir bättre på att hämta information genom visuella medel så ökar också dess användningsområden.
Yuna 
Blocklevel (Även ett bra exempel på Flat design).

4. Film som bakgrund

Större bandbredd och bättre tekniska möjligheter gör att hemsidor kan använda film istället för bilder utan att det tar en evighet att ladda. Plötsligt finns det en helt ny värld för varumärkesbyggande.

Owloptics
Lapka
Victoria Beckham  

5. Stora bilder

Gör det stort, vackert och visuellt spännande med feta helskärmsbilder. Används föga förvånande gärna av fotografer, men funkar för de flesta sorters sidor. Så länge bildmaterialet håller en hög upplösning och är visuellt tilltalande.

Ophelia Wynne 
Thomas Bendel

6. Overlay

Istället för att skickas nedåt på startsidan så poppar det upp rutor ovanpå, precis som på de långa sidorna så stannar besökaren kvar på startsidan och slipper att klicka sig tillbaka.
& Other Stories 

Sex trender som öppnar nya affärsmöjligheter 2014

Det finns gott om trendspaningar inför det nya året. Här på Ziggy har vi valt att titta lite närmare på sex trender som vi ser, för att se vilka affärsmöjligheter som det finns där.

1. Locka kunden med inspiration och kunskap

Content Marketing, eller innehållsmarknadsföring, handlar om att skapa intressant och relevant innehåll som konsumenter är intresserade av att ta del. Innehåll kopplat till den egna produkten. För ett företag som säljer hörlurar kan det handla om reportage eller andra unika videoinslag om musik, se till exempel Philips You need to hear this. För ett företag som säljer resor kan det handla om att skapa tidningar om resmål i stället för den traditionella katalogen, se till exempel Apollo Magazine.

Man kan också hitta helt nya sätt att skapa innehåll som är relevant för målgruppen, som ger dem något att prata om i exempelvis sociala medier. För Coop Sverige tog vi fram en unik, 3D-utskriven pepparkaksform som Coop använde för att marknadsföra en ny ekologiskt pepparkaksdeg.

Fördelarna är flera. Dels skapar du ett intressant material som kan fånga reklamtrötta målgrupper, dels kan du få en närmare och längre kontakt med kunden i förhållande till mycket traditionell reklam. En lyckad innehållsmarknadsföringskampanj skapar en närmare relation till en existerande eller en potentiell kund. I stället för att direkt sälja en produkt är det snarare så att produkten blir valbar.

En underavdelning till det här är kunskapsmarknadsföring som mer konkret bygger på att släppa loss kraften i kunskapen som ett företag sitter på internt. Helt enkelt att skapa ett utrymme för företagets interna stjärnor att dela med sig av sin kunskap utåt.

2. Lokal positionering öppnar för nya möjligheter

Inomhuspositionering genom tekniken Beacons är en av de trender som många pratar om just nu efter att Apple under förra året inledde sin stora utrullning av tekniken i sina butiker.

Beacon innebär att du placerar ut ett antal tändsticksstora radiosändare i en lokal som sedan hjälper din smartphone hålla koll på var den befinner sig. Det fungerar ungefär som en smart inomhus-GPS som klarar sig flera år på ett enkelt knapp-batteri.

Estimote

 

Beacons bygger på den senaste Bluetooth-standarden (Bluetooth Low Energy) som till skillnad från tidigare drar märkbart mindre ström. Fördelen med lågenergibluetooth är att det redan finns stöd för den i iPhone 4S och uppåt och i alla Android-enheter som har stöd för Bluetooth 4.0 och Android OS 4.3, vilket de mest populära enheter har (sammanlagt över 200 miljoner enheter i hela världen).

Apple iBeacon technology applied to classical art in Antwerp Museum from ProphetsAgency on Vimeo.

Med hjälp av Beacon-tekniken kan du automatiskt presentera information om det konstverk som en besökare står framför i en utställningslokal (till exempel i form av ljudguider som strömmas vid behov direkt till besökarens telefon) eller skicka ut relevanta erbjudanden baserade på kundens köphistorik (som ICA:s rabattkuponger men helt digitalt, och dessutom precis just vid köptillfället).

Fysiska butiker tappar i dag kunder till nätbutiker. Det är vanligt att kunder går till en fysisk butik och provar en vara och sedan går hem och beställer den i en nätbutik i stället. Beacons är en teknik som kan hjälpa detaljhandeln att både förbättra upplevelsen i butik och därigenom locka kunder till butiken, men även förenkla köpprocessen.

Något annat man skulle kunna använda Beacons till är att erbjuda en app som presenterar var i butiken produkterna i konsumentens inköpslista befinner sig och sortera om listan i rätt ordning. En ännu mer utvecklad idé är att låta kunden betala för sina varor och få dem hemlevererade utan att behöva stanna till vid någon kassa.

I en annan miljö kan vi tycka att det vore intressant att erbjuda en tjänst som automatiskt slår av spisen (sänker temperaturen i elementen, släcker lampor osv) när alla lämnat bostaden.

3. Crowdsourcing skapar nya möjligheter att låta kunder och utomstående hjälpa till med innovation

Crowdfunding och crowd creation är en av de hetaste trenderna de senaste åren. De senaste två åren har det mycket handlat att personer med idéer kan hitta finansiering via sajter som Kickstarter och Funded By Me. Men nu vaknar storföretagen och börjar titta på hur de kan använda crowdsourcing för att hitta nya idéer och ta fram nya produkter.

När MTG under året som gick skapade inkubatorn MTGx betydde det att de hade insett att de inte på egen hand kunde utveckla nästa stora digitala hit. I stället betalade de för att låta flera mindre startups sitta och jobba med sina projekt för att sedan få förtur på att köpa bolagen när det började gå bra för dem. Det här är en väldigt kostsam process som inte alla företag kan hantera. Men det finns en enklare form av samarbete som kan skapa nya innovationer i de flesta företag.

I den digitala världen går det att uppgradera den klassiska förslagslådan genom att bedriva ett strukturerat utvecklingsarbete som både förbättrar den ursprungliga idén och belönar inte bara den första förslagsställaren utan alla som deltar i processen för att förbättra innovationen. Några exempel på företag som jobbar med det (eller har jobbat med det) och aktivt gör reklam för det är Heineken, Kraft, Spotify och Starbucks.

Vill du införa det här i ditt eget företag erbjuder till exempel IDEO sin OpenIDEO-plattform som en Software as a Service-lösning under namnet OI Engine.

Har man inte möjlighet att bygga sin egen struktur för detta finns det mellanhänder som hjälper till. Nyligen lanserades till exempel Crowding.se, en tjänst där vem som helst kan lägga ut uppdrag eller problem som man vill ha löst, och låta innovativa människor utanför organisationen komma med förslag.

4. Skapa nya digitala tjänster baserade på wearables

Wearables, uppkopplade prylar som du bär med dig och som mäter eller dokumenterar dig och din omgivning eller presenterar information, säljer än så längre hyfsat bra, men fortfarande är hajpen större än det publika genombrottet. Vi pratar om produkter som till exempel Nike Fuelband, FitBit, Jawbone UP, Google Glass och Narrative. Vi tror ändå att det finns potential i det här området. Och då framför allt att för företag som erbjuder digitala tjänster att bygga tjänster ovanpå de fysiska produkterna, flera av de här bolagen erbjuder också API:er som man kan bygga tjänster på, såsom Runkeeper och Google Glass.

Hittills har wearables i konsumentledet mest använts för att mäta hälsan hos användaren, kopplat till motion. Jawbone UP är en av flera produkter som konsumenten har runt sin handled för att mäta hur du äter, sover och rör på dig och även om det finns en hel del intelligens inbyggd i UP:s egna digitala tjänst har de också byggt en plattform där vem som helst kan skapa digitala produkter baserade på användarens data. If this then that är en av flera plattformar som byggt ut sitt erbjudande med hjälp av UP. Till exempel går det att automatiskt styra så att lamporna tänds när man vaknar eller att saker man gör i andra appar, som att fotografera maträtter man äter importeras i UP-plattformen.

Detta är ett område som inte bara behöver handla om träning och hälsa. Här kan vi se att detaljhandelns lojalitetsprogram sitter på stora datamängder om kunderna och stora möjligheter att erbjuda kunderna insikt om sitt eget beteende.

Hur kan du hjälpa dina kunder att bättre förstå sitt liv och förändra sitt beteende?

5. Hjälp läsarna hitta engagerande innehåll för just dem

Det blir allt tydligare att det inte längre är de stora mediesajterna som sätter agendan i de flesta människors liv. Startsidan för allt fler är i stället någon form av social inbox, som flödet på Facebook, Instagram eller Twitter.

Under året som gick satsade också flera stora tidningar på att lyfta fram hur läsarna delar deras material i sociala medier. Vi fick också en helt separat tjänst för att visa det som delas mest i Sverige, Socialanyheter.se.

Samtidigt har stora internationella spelare tagit steg för att skapa nya förstasidor i användarnas liv. Flipboard är kanske den mest kända, som jobbat med att låta användarna skapa egna magasin.
Nu ryktas det också att Facebook kommer att lansera en egen funktion för att skapa någon form av tidningar baserat på innehåll som delas på Facebook.

Vi tror de tekniska verktygen som bygger på hur material delas och sprids i sociala medier, både globalt, lokalt och i våra närmaste bekantskapskretsar, kommer att bli ännu bättre framöver. Här finns stora möjligheter att skapa hela nya medietjänster, mer eller mindre individanpassade.

6. Virtuella valutor kan bli vägen runt de traditionella kortbolagen

Ingen har väl missat hajpen kring den virtuella valutan bitcoin under hösten. Vi tror intresset för bitcoin och andra typer av virtuella valutor kommer hålla i sig. Att valutan är virtuell innebär att det inte finns någon centralbank som styr valutan och därmed inte heller att det finns ens i teorin någon form av garanti för valutans värde. Det är inte heller någon som vet vem skaparen av valutan är, som gömmer sig bakom aliaset Satoshi Nakamoto. I korthet bygger bitcoin-valutan på att det finns en begränsad mängd bitcoins, som man skapar genom att låta datorer göra avancerade matematiska uträkningar som blir allt mer avancerade ju fler bitcoins som redan skapats.

Flera e-handlare har redan infört stöd för att betala med bitcoin. Men det finns naturligtvis stora problem att lösa fortfarande. Dels rena säkerhetsfrågor så att inte fler bitcoin-tjänster råkar ut för miljonstölder och dels rena imagefrågor som att valutan fortfarande av många betraktas som något som i huvudsak används vid försäljning av olagliga varor.

Men det stora fördelen för handlare som vi kan se är att bitcoin i praktiken saknar transaktionskostnader. Det finns flera andra bolag, som Square och iZettle, som försöker göra betalningar enklare för företag. Men något som inget av dem ännu har lyckats lösa är kortbolagens avgifter på alla transaktioner. Om en e-handelsbutik har marginaler på 5 procent och kortavgifterna ligger på 2,5 procent så förstår man att virtuella valutor lockar. Kanske är det här som bitcoin (och andra virtuella valutor) har en chans att bli något mer än en högst volatil investeringsform för geeks.

Text: Pelle Sten och Mikael Zackrisson